Jämför och hitta bästa kreditkortet

Ett kreditkort är kopplat till en kredit hos kortutgivaren. Du handlar nu och betalar senare. Betalar du hela fakturan inom den räntefria perioden kostar köpen ingen ränta. Delbetalar du blir resten en skuld som du betalar ränta på. Innan du skaffar ett kort är det värt att jämföra effektiv ränta, årsavgift, valutapåslag och avgifter för kontantuttag. Det är där korten skiljer sig mest i pris.

Hur fungerar ett kreditkort?

När du handlar med kreditkortet lånar du pengar av kortutgivaren, upp till din kreditgräns. Varje månad får du en faktura. Betalar du hela beloppet i tid blir det normalt ingen ränta. Om du delbetalar tar kortutgivaren ut ränta på det som är kvar, och skulden följer med till nästa månad.

Kreditgränsen bestäms av kortutgivaren efter en kreditprövning och beror på din inkomst och dina andra skulder. Du betalar ränta på det belopp du har använt, inte på hela kreditgränsen. Om du delbetalar måste du ändå betala ett lägsta belopp varje månad, som oftast är några procent av skulden.

Vad är skillnaden mellan kreditkort, betalkort och bankkort?

Den stora skillnaden är var pengarna kommer ifrån och om du kan dela upp betalningen. Med ett bankkort använder du dina egna pengar. Med ett betalkort lånar du pengar i en månad och betalar hela fakturan. Med ett kreditkort kan du välja att delbetala, och då betalar du ränta.

Vissa utgivare har flera olika korttyper. Läs till exempel om American Express olika kort.

Vad kostar ett kreditkort?

Vad kortet kostar beror mest på hur du använder det. Betalar du hela fakturan varje månad och handlar i kronor är det oftast årsavgiften som kostar något. Delbetalar du, tar ut kontanter eller handlar i utländsk valuta tillkommer fler kostnader:

• Årsavgift: från 0 kr och uppåt. Det finns kreditkort utan årsavgift.

• Ränta vid delbetalning: tas ut på den skuld du inte betalar inom den räntefria perioden. Delbetalar du länge växer kostnaden genom ränta på ränta.

• Valutapåslag: ett påslag på växelkursen när du betalar i en annan valuta.

• Kontantuttag: kostar oftast en avgift och ränta från uttagsdagen, utan räntefri period. Vissa kort saknar uttagsavgift eller har räntefri period även för uttag, så kontrollera kortets prislista.

• Aviavgift: vissa utgivare tar betalt för fakturan, särskilt för pappersfaktura.

• Förseningsavgift och dröjsmålsränta: om du betalar för sent.

Vad ska du jämföra när du väljer kreditkort?

Börja med hur du tänker använda kortet och jämför sedan de kostnader som påverkar dig. Ska du resa är valutapåslaget viktigast. Ska du kunna delbetala är det den effektiva räntan. Förmåner är bara värda något om de är större än vad kortet kostar dig.

• Effektiv ränta. Den visar den totala kostnaden per år inklusive avgifter. Jämför den, inte den nominella räntan.

• Årsavgift. Väg den mot förmånerna du faktiskt kommer att använda.

• Räntefri period. Hur många dagar du har på dig att betala utan ränta.

• Valutapåslag. Viktigt om du handlar utomlands eller i utländska webbutiker.

• Avgift för kontantuttag. I Sverige och utomlands.

• Förmåner. Reseförsäkring, bonus eller rabatter. Läs mer om fördelar med kreditkort.

Vad är effektiv ränta på ett kreditkort?

Effektiv ränta är kortets totala kreditkostnad omräknad till en årlig ränta. Utöver den nominella räntan ingår avgifter som årsavgift och aviavgift. Därför är den det bästa måttet när du jämför kort. Kortutgivaren ska visa den effektiva räntan i informationen du får innan du tecknar avtal.

Läs mer om effektiv ränta och hur den räknas ut.

Vad krävs för att få ett kreditkort?

Kortutgivaren gör alltid en kreditprövning för att bedöma om du kan betala tillbaka krediten. Oftast tas en kreditupplysning på dig. Vanliga krav är att du har fyllt 18 år, är folkbokförd i Sverige och har en regelbunden inkomst. Exakt vilka krav som gäller skiljer sig mellan kortutgivare.

Betalningsanmärkningar och höga skulder gör det svårare att få kort. Varje ansökan kan ge en ny kreditupplysning. Många förfrågningar på kort tid kan påverka hur långivare bedömer dig.

Vilka rättigheter har du med ett kreditkort?

Ett kreditkort är en konsumentkredit, så konsumentkreditlagen gäller. Den ger dig bland annat ångerrätt, rätt att betala skulden när du vill och ett tak för hur hög räntan får vara.

• Ångerrätt i 14 dagar. Fristen räknas från den dag du ingår kreditavtalet, men börjar inte löpa förrän du har fått avtalsvillkoren. För kortkrediter som ska betalas i sin helhet inom tre månader har det tidigare inte funnits någon lagstadgad ångerrätt. För avtal som ingås från och med den 20 november 2026 gäller ångerrätt även för dem.

• Rätt att betala i förtid. Du kan betala hela eller delar av skulden när du vill.

• Räntetak. Den nominella räntan på kreditkort och andra konsumentkrediter får inte vara högre än Riksbankens referensränta plus 20 procentenheter. Taket gäller den nominella räntan, så den effektiva räntan kan bli högre när avgifter räknas in. Det gäller kreditavtal som ingåtts från och med den 1 mars 2025.

• Krav mot kortutgivaren. Om säljaren inte levererar, eller om varan är felaktig och säljaren inte rättar till det, kan du rikta samma krav mot kortutgivaren som mot säljaren. Kortutgivaren behöver som mest betala tillbaka det belopp du betalat med krediten. Skyddet gäller inte vanliga bankkort (debetkort).

När blir ett kreditkort ett dyrt sätt att låna?

Ett kreditkort är oftast billigt så länge du betalar hela fakturan varje månad. Det blir dyrt när du delbetalar länge eller tar ut kontanter. Då betalar du ränta månad efter månad, och om du bara betalar det lägsta beloppet kan det ta lång tid innan skulden är borta.

Kan du vänta och spara ihop till ett köp är det billigast. Har du redan flera krediter, till exempel kreditkort och smålån, kan du jämföra vad det skulle kosta att samla lån och krediter i ett lån. Jämför den totala kostnaden över hela löptiden, inte bara månadskostnaden. En längre löptid kan göra lånet dyrare totalt.