Dröjsmålsränta

Dröjsmålsränta är en ränta som företagen kan ta ut 30 dagar efter att man skickat ut fakturan. Detta med dröjsmålsräntan är lagstadgat och reglerat enligt räntelagen. Där står det bland annat att dröjsmålsränta kan krävas tidigast från förfallodagen och efter 30 dagar. Detta ska tydligt framgå av den faktura som skickas ut till kunden. Detta gäller fakturor till privatpersoner. När det gäller fakturor som skickas till ett annat företag så finns inga krav på att detta med dröjsmålsräntan ska framgå på fakturan. Anledningen till att kravet på dröjsmålsräntan inte behöver framgå på fakturan till företagare är att detta lagstadgade förfarande förväntas den mottagande företagaren vara införstådd med – i egenskap av företagare. I de fall företaget skickar ut en betalningspåminnelse så är det först 30 dagar efter det utskicket som dröjsmålsräntan kan påföras.

Påminnelseavgift och dröjsmålsränta

Den lagstadgade 30-dagars regeln och krav på dröjsmålsränta ska tydligt framgå på kundens faktura. Ett företag har ingen lagstadgad skyldighet att skicka ut någon påminnelse till kunder som inte betalar sina fakturor. Företaget kan välja att skicka skulden till inkasso omgående när kunden inte betalat sin faktura. Skulle företaget skicka ut en påminnelse så kan företagaren alltså inte addera dröjsmålsränta förrän 30 dagar efter att påminnelsen skickats ut. Om skulden är hög blir det alltså högre kostnader för kunden om företaget skickar skulden till inkasso direkt.

Hur företaget väljer att hantera en skuld som förfallit till betalning kan dels bero på vilken policy man har som företagare. Det finns dock inga krav på att agera enligt någon speciell mall. Eftersom det kostar kunden ytterligare i de fall kunden inte betalar sina fakturor får man utgå ifrån att företaget agerar så som det passar företaget från fall till fall. Är det obetalda fakturabeloppet lågt kan det bli dyrare för kunden om företaget skickar ut en påminnelse med påförd påminnelseavgift.

Räkneexempel med påförd dröjsmålsränta

En obetald faktura blir aldrig lönsam för kunden, tvärtom. Efter eventuella påminnelseavgifter belastas skulden med ytterligare kostnader i form av dröjsmålsränta, inkassokostnader och ytterligare avgifter. Dröjsmålsräntan är 8 procentenheter högre än Riksbankens gällande referensränta. Denna referensränta fastställs av Riksbanken två gånger per år. I de fall referensräntan är 2 procent kommer alltså dröjsmålsräntan att bli 10 %. Är referensräntan 0 % blir dröjsmålsräntan följaktligen 8 %. Nu ska vi se på vad en obetald faktura skulle kunna innebära i påförda räntekostnader.

Du har en skuld på 100 000 kronor för ett inköp av byggmaterial. Du missar att betala din faktura och blir 20 dagar försenad med din inbetalning. Referensräntan ligger vid tillfället på 0 %. Eftersom du var 20 dagar försenad kommer räntan att utgöra 20/365 av 8 % av 100 000 = 438,36 kronor. Du ska alltså betala in en summa på 100 438,36 kronor för att korrigera din försenade faktura. Skulden ökar alltså snabbt när dröjsmålsräntan adderas till det ursprungliga beloppet.