Bör man binda räntan när man tar ett bolån?

Under några år har vi i Sverige haft mycket låga räntor på bolån. Många familjer kan därför köpa ett förhållandevis dyrt hus. Amorteringstiden på ett huslån ligger ofta på 30-40 år, i alla fall på lånets bottendel, det s.k. hypotekslånet.

bundenranta

Till amorteringen kommer förstås räntekostnaden och här beror kostnaden kraftigt på bindningstiden. Man kan välja att ta ett lån med löpande ränta. Man betalar då en ränta varje månad som grundar sig på det aktuella ränteläget. Då kan man om man har tur, komma ner på räntor under 1,5 %. Man kan också binda lånet på till exempel 3 år och då betala en något högre ränta.

Skillnaden kan bli rätt kraftig. På ett lån på 3 miljoner kronor betalar man i första fallet cirka 5 000 kronor per månad, i andra fallet 10 000 kronor. Nu faller ju räntan i takt med amorteringarna, men under bra många år är det en betydande skillnad.

Ska man välja en rörlig ränta eller inte?

Det är förstås frestande att välja rörlig ränta för lägsta månadskostnad, men samtidigt finns oron för stora ränteökningar. Många väljer därför att ta ett lån med flera års bindningstid, eftersom man då vet månadskostnaden för en lång tid framöver. Idealet vore kanske att välja en rörlig ränta om man samtidigt hade ”garantier” för att bli förvarnad om räntehöjningar.

Nu är det inte alls omöjligt att någorlunda hyggligt bedöma hur ränteläget kommer att utveckla sig, fast det kräver en del tid och informationssökning. Mycket grovt kan man säga att det är inflationen som styr räntan. Riksbankens tydligt uttalade mål är en inflation på 2 %. Så länge det består har man ingen anledning att ändra räntan. Om inflationen går över målet överväger man ganska snart att höja räntan.

Så här påverkar räntesänkningar på olika nivåer månadskostnaden efter skatt:

Bolån, kr    1 %-enhet    2 %-enheter    3 %-enheter
500 000       292         583               875
600 000       350         700               1 050
700 000       408         817               1 225
800 000       467         933               1 400
900 000       525        1050               1 575    

Vad är det som styr ränteläget?

Inflationen den i särklass starkaste faktorn som styr ränteläget (fast det finns flera), och det är inte alls omöjligt att följa hur inflationen, eller deflationen, utvecklar sig. Det krävs en del tidningsläsande och sökning på internet, men lite större ändringar i inflationen kommer i princip aldrig som en blixt från en klar himmel. Om man tittar bakåt under de senaste 2-3 åren kan man se att de flesta bedömare av inflation i huvudsak haft helt rätt, även om de ofta har olika mening om hur mycket man bör ändra räntan.

Det finns mycket pengar att tjäna om man vågar ta ett löpande lån och binda först när inflationskurvan börjar peka uppåt. I stället för att jobba övertid för att betala de dyrare bundna lånen kan man lägga en del av den tiden på omvärldsbevakning av inflationen.

Ska man binda ränta eller inte?

Om man ska binda räntan eller inte är en svår fråga att svara på. Men du som låntagare bör vara beredd på en eventuell räntehöjning. Om en höjning skulle komma kommer den inte vara aggressiv. Ditt bolån kommer inte gå från 2,5 % till 10 % men det är alltid bra att vara förberedd och ha koll på sin ekonomi.

Tryggheten med en bunden ränta är att du vet att räntan ej kommer att stiga. I dagsläget när räntorna för bolån ligger på 1.30 % upp till 2,2 % så finns det inte så värst mycket marginal nedåt. Därför kan det vara ett bra tillfälle att binda räntan om man tror att räntan kan komma att öka för att för att undvika att behöva betala mer i framtiden. En bolåneränta binds normalt i 3-5 år.