När Riksbanken sänkte styrräntan till 1,75 procent i september 2025, var det den åttonde sänkningen sedan den senaste toppnoteringen. Frågan är vad som händer med räntan nu? Och hur kommer bolåneräntorna utvecklas under året – både rörliga och bundna?

För att få svar har Zmarta bett sju chefsekonomer att ge sin syn på hur bolåneräntorna kommer att utvecklas under 2026. Vi har även frågat när Riksbanken kan tänkas börja höja räntan igen.

Läs mer: Bankerna med lägst snittränta i december

Sex av sju chefsekonomer: Ingen räntehöjning 2026

Enligt Zmartas enkät spår sex av sju chefsekonomer att Riksbanken höjer räntan först under nästa år. Mot strömmen går Susanne Spector på Danske Bank. Enligt henne höjer Riksbanken redan i december. I andra änden finns Mattias Persson på Swedbank. Han tror det dröjer till hösten 2027 innan det blir en höjning och öppnar för ytterligare en räntesänkning.

– På kort sikt (2026) är det risk att inflationen faller mer än förväntat och att Riksbanken därför tvingas sänka ytterligare en gång, säger Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank.

Bundna räntor stiger mer än rörliga

I årets enkät fick chefsekonomerna även svara på hur de tror att bankernas bolåneräntor utvecklas under året. När det gäller den rörliga räntan (3-mån) är det endast Robert Boije på SBAB som ser en höjning under året. Övriga sex chefsekonomer spår att den ligger kvar på samma nivå som i december 2025. Däremot är samtliga sju chefsekonomer överens om att de bundna bolåneräntorna stiger under 2026. Även här sticker Robert Boije ut som spår att treåriga bindningstider ökar med 0,4 procentenheter och femåringen med 0,5 procentenheter.

– Vi anser att bankerna har mycket små räntemarginaler i utlåningen till bostäder och vi tror därför att marginalerna kommer att öka något under 2026, säger Robert Boije.

Zmartas räneenkät 2026 – Sju chefsekonomer svarar

1. När tror du att Riksbanken höjer styrräntan igen?
2. Hur tror du att bankernas räntor på bolån utvecklas under 2026?

Robert Boije, chefsekonom SBAB

Nästa räntehöjning: Mars 2027
Ränteprognos bolån 2026 (snitträntor)
Rörligt (3 mån): Upp 0,2 procentenheter (jämfört med dec, 2025)
3 år bundet: Upp 0,4 procentenheter (jämfört med dec, 2025)
5 år bundet: Upp 0,4 procentenheter (jämfört med dec, 2025)

1. Mars 2027. Riksbanken vill säkerställa att svensk konjunktur verkligen stärks. Både inhemska och globala faktorer talar just nu för lågt inflationstryck framöver. Men det råder en stor osäkerhet och betydande riskbild sett till de många geopolitiska risker som finns.

2. Vi anser att bankerna har mycket små räntemarginaler i utlåningen till bostäder och vi tror därför att marginalerna kommer att öka något under 2026. Därför spår vi att snittet för den rörliga bolåneräntan stiger ett par tiondels procentenheter under året, även om styrräntan antas vara oförändrad. Treåringen väntas gå upp med 0,4 procentenheter och femåringen 0,5 procentenheter där stigande längre marknadsräntor (och därmed upplåningskostnader) påverkar ökningen – i kombination med bankernas marginalhöjning på bolån.

Jens Magnusson, chefsekonom SEB

Nästa räntehöjning: Apr-sep 2027
Ränteprognos bolån 2026 (listräntor)
Rörligt (3 mån): Oförändrad
3 år bundet: Höjs 0,20 procentenheter
5 år bundet: Höjs 0,30 procentenheter

1. Jag tror inte att Riksbanken höjer räntan förrän andra eller tredje kvartalet 2027. Anledningen är att inflationen kommer att ligga under Riksbankens mål under större delen av 2026, samtidigt som arbetslösheten fortsätter att vara obekvämt hög. Sammantaget gör det att Riksbanken inte kommer att ha någon brådska att höja.

2. Eftersom jag tror att styrräntan kommer att ligga still under året förväntar jag mig att rörliga listräntan också gör det. Men styrräntan är inte det enda som påverkar bolåneräntorna. Stibor (3 mån) kan ha en svagt uppåtgående trend under året, vilket kan tala för något högre rörliga räntor. Samtidigt ökar konkurrensen på bolånemarknaden vilket verkar i motsatt riktning. De bundna bolåneräntorna kommer nog att stiga under året, i huvudsak av två anledningar. En är att statens lånebehov är större under 2026 vilket leder till högre statsobligationsräntor, vilket kan leda till högre upplåningskostnader för bankerna. Den andra är att vi successivt närmar oss en räntehöjning från Riksbanken. Det leder till högre swapräntor och ”brantare kurva” där längre räntor blir högre i förhållande till korta.

Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken

Nästa räntehöjning: Mars 2027
Ränteprognos bolån 2026 (snitträntor)
Rörligt (3 mån): Oförändrad
3 år bundet: Höjs 0,30 procentenheter (från 3,0 till 3,3%)
5 år bundet: Höjs 0,20 procentenheter (från 3,2 till 3,4%)

1. Vi tror de höjer i mars 2027. Inflationen är nära målet och det tar tid innan konjunkturen stärkts så mycket att arbetsmarknaden tar fart. I början av 2027 tror vi det är läge att börja höja räntan då den enligt vår bedömning är lägre än normalt nu.

2. Våra prognoser för bostadsräntor följer vår styrränteprognos vilket förklarar att de bundna räntorna lutar svagt upp. Bundna räntor kostar också lite mer framöver än under lågränteperioden då de som lånar ut vill ha lite mer kompensation för att låna ut på längre sikt.

Mattias Persson, chefsekonom och global chef för Swedbank makroanalys

Nästa räntehöjning: Sep-nov 2027
Ränteprognos bolån 2026 (listräntor)
Rörligt (3 mån): Oförändrad
3 år bundet: Upp 0,10 procentenheter
5 år bundet: Upp 0,15 procentenheter

1. Riksbanken höjer räntan i september eller november 2027. På kort sikt (2026) är det risk att inflationen faller mer än förväntat (lågt inflationstryck, starkare krona) och att Riksbanken därför tvingas sänka ytterligare en gång trots att svensk ekonomi tar fart. Jag har idag svårt att se en inhemskt driven inflation trots att tillväxten i Sverige tilltar framöver. Det globalt lägre inflationstrycket och en starkare krona påverkar svensk inflation mer i motsatt riktning.

2. Den korta räntan ligger still då penningpolitiken förblir oförändrad, och de långa bolåneräntorna påverkas av en något högre långräntor.

Susanne Spector, chefsekonom Danske Bank

Nästa räntehöjning: December 2026
Ränteprognos bolån 2026 (listräntor)
Rörligt (3 mån): Oförändrad
3 år bundet: Marginellt upp
5 år bundet: Marginellt upp

1. Vår bedömning är att Riksbanken höjer räntan i december 2026 till 2,0 procent, vilket framförallt ska ses som en normalisering av räntepolitiken. Riksbanken har understrukit att de är framåtblickande och inför 2027 räknar vi med att resursutnyttjandet har normaliserats och att det underliggande inflationstrycket ligger nära inflationsmålet. Mot slutet av 2026 inleder därför Riksbanken en normalisering av räntepolitiken och höjer räntan till 2 procent.

2. Vi gör inga prognoser för bolåneräntorna men utifrån våra övriga ränteprognoser är det rimligt att förvänta sig att den rörliga boräntan rör sig i stora drag sidledes under året medan de bundna räntorna stiger något.

Alexandra Stråberg, chefsekonom Länsförsäkringar

Nästa räntehöjning: Första halvåret 2027
Ränteprognos bolån 2026 (listräntor)
Rörligt (3 mån): Oförändrad
3 år bundet: Marginellt upp
5 år bundet: Marginellt upp

1. Vi räknar med att räntan höjs först nästa år. Tajming är mycket svår att avgöra så långt fram – vi har första höjningen i juni 2027, men den kan mycket väl komma i början av året om konjunktur och inflation överraskar på uppsidan.

2. Med en oförändrad styrränta och förväntade små rörelser på långräntor är vår bedömning att bolåneräntorna endast rör sig försiktigt under 2026. I takt med att konjunkturen får bättre fart kan räntor med längre löptid stiga, men uppgången blir ytterst begränsad.

Annika Winsth, chefsekonom Nordea

Nästa räntehöjning: Januari/februari 2027
Ränteprognos bolån 2026 (listräntor):
Rörligt (3 mån): Oförändrad
3 år bundet: Upp 0,15 procentenheter
5 år bundet: Upp 0,30 procentenheter

1. Riksbanken förväntas ligga still med styrräntan i år. Inflationen kommer att vara mycket låg, delvis på grund av tillfälligt sänkt matmoms, men det gör att Riksbanken avvaktar. Den låga inflationen gör att det inte helt går att utesluta en sänkning av styrräntan i vår. Om så sker kan Riksbanken komma att höja räntan till nuvarande nivå igen (1,75%) mot slutet av året då konjunkturåterhämtningen är stark. En ny räntehöjning väntas i januari/februari 2027.

2. Konkurrensen mellan bankerna är för närvarande mycket hård och det gör att den rörliga räntan (3 mån) förväntas följa styrräntan. Räntor med längre löptider förväntas stiga i linje med marknadsräntorna, vilka stiger i kölvattnet av större efterfrågan på kapital i takt med att återhämtningen tar bättre fart. Nordeas prognos är att 3-åriga bundna listräntan stiger med 0,15 procentenheter till 3,75 procent i slutet av 2026 och att 5-åringen stiger med 0,30 procentenheter till 4,20 procent i slutet av 2026.

-------------

Så här sade chefsekonomerna i jan, 2025:

Zmarta: Sju chefsekonomer om ränteåret 2025

I sin årliga enkät har jämförelsetjänsten Zmarta frågat sju av landets främsta chefsekonomer om hur de ser på utvecklingen för Riksbankens styrränta framöver. Enligt dem väntar en till fyra räntesänkningar under 2025. Samtidigt menar två av chefsekonomerna att Riksbanken kan börja höja räntan igen redan under nästkommande år.

Från maj till och med december 2024 sänkte Riksbanken styrräntan fem gånger – från 4,0 till 2,5 procent. Hur blir det i år? För att få svar har Zmarta åter bett sju chefsekonomer att ge sin syn på Riksbankens kommande räntebeslut för 2025. Vi har även frågat när Riksbanken kan tänkas börja höja räntan igen.

Läs mer: Bankerna med lägst snittränta i december 2024

En till fyra räntesänkningar väntar

Enligt Zmartas enkät spår sex av sju chefsekonomer minst två räntesänkningar från Riksbanken i år. Den som har flest sänkningar i prognosen är Alexandra Stråberg på Länsförsäkringar. Hon tror att Riksbanken sänker styrräntan fyra gånger före midsommar, ned till 1,5 procent.

– Riksbanken kommer behöva göra penningpolitiken mer stimulerande och sänka räntan mer än deras nuvarande prognoser indikerar, säger Alexandra Stråberg.

I andra ändan återfinns Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken. Hon är den enda av de sju tillfrågade som har en enskild räntesänkning i prognosen. Enligt Nyman sker den i januari när styrräntan sänks till 2,25 procent (-0,25 procentenheter). Hon motiverar det med att inflationen nu är nere på målet samtidigt som skatter sänks och hushållens inkomster ökar ordentligt under året.

– Sammantaget är det en expansiv politik som stödjer återhämtningen utan att riskera inflationsmålet, säger Christina Nyman.

Två chefsekonomer spår räntehöjning 2026

Efter alla räntesänkningar som ligger i korten är frågan när Riksbanken kan tänkas höja räntan igen? Fem av sju chefsekonomer har ingen räntehöjning i sina prognoser – än. De lägger däremot in en brasklapp om att en räntehöjning kan komma tidigare ifall Riksbanken väljer att sänka räntan i snabbare takt i år. Två av sju chefsekonomer spår en räntehöjning under andra halvåret 2026.

– Ett tänkbart scenario är väl att vi når räntebotten under 2025 och att vi ligger kvar där under 12 till 18 månader. Därefter kan vi få se en första höjning framåt slutet av 2026 eller början av 2027, säger Jens Magnusson, chefsekonom på SEB.

Han får medhåll av Alexandra Stråberg på Länsförsäkringar som tycker det är rimligt att anta att Riksbanken börjar höja räntan försiktigt under 2026 när tillväxten har tagit bättre fart.

– Vi räknar med att räntan höjs till omkring 2 procent under 2026, vilket vi betraktar som en normal nivå, säger hon.

1. När tror du att Riksbanken sänker styrräntan igen under 2025?
2. När tror du att Riksbanken höjer räntan nästa gång?

Robert Boije, chefsekonom SBAB:
Jan: 2,25 % (-0,25)
Maj: 2,00% (-0,25)
Nästa räntehöjning: Ingen före 2027

1: ”Det är tydligt att svensk ekonomi är inne i en rejäl konjunktursvacka och att den väntade uppgången i hushållens konsumtion dessvärre verkar dra ut på tiden. Den underliggande inflationen i december låg också väl i linje med inflationsmålet, mätt både som års- och månadsförändring. Att ECB dessutom väntas sänka sin styrränta igen, talar sammantaget för att Riksbanken sänker räntan en gång till i januari. Sedan tror vi att man tar en paus för att känna av effekten av redan gjorda sänkningar för att sänka räntan igen till 2 procent i maj – förutsatt att de goda inflationsutsikterna står sig. En styrränta på 2 procent är den vi använder som jämviktsränta i vår prognos, alltså den räntenivå vi förväntar oss när inflationen ligger på målet under en längre tid.”

2: ”När man gör prognoser utgår man normalt från det läge vi har i dag och lägger en bana som går mot ett mer normalt konjunkturläge igen. I dagsläget har vi därför ingen prognos för när Riksbanken kan tänkas höja styrräntan igen. Om konjunkturen och inflationen visar sig ta snabb fart igen, säg 2026, skulle Riksbanken kunna höja räntan igen. Det skulle även kunna bli en räntehöjning innan dess om vi får se nya externa inflationsimpulser, vilket inte är uteslutet sett till hur vår omvärld ser ut.”

Michael Grahn, chefsekonom Danske Bank.
Jan: 2,25 % (-0,25)
Maj: 2,00 % (-0,25)
Nästa räntehöjning: Ingen före 2027

1. ”Riksbanken har signalerat för enbart en sänkning under första halvåret, men vi ser risker på nedsidan mot deras prognos och vår egen inflationsprognos ligger också under Riksbankens.”

2. ”Vi har än så länge inga höjningar i våra prognoser. När nästa höjning kommer handlar nog också om hur många sänkningar Riksbanken levererar det här året. Om det enbart blir en sänkning till, som Riksbanken själva signalerar, så lär det dröja längre till nästa höjning än om man exempelvis skulle sänka ned mot 1.50% det här året. I det senare fallet skulle man nog snabbare vilja höja räntan igen om ekonomin tar fart.”

Mattias Persson, chefsekonom och global chef för Swedbank makroanalys
Jan: 2,25 % (-0,25)
Mar: 2,00 % (-0,25)
Juni: 1,75 % (-0,25)
Nästa räntehöjning: Ingen före 2027

1. ”Svensk ekonomi är fortsatt svag. Konsumtionen har inte riktigt tagit fart än och arbetsmarknaden är svag. Riksbanken har varit tydliga med att de vill se en tydlig vändning, och den har ännu inte kommit. Inflationen är för tillfället under inflationsmålet och vi räknar med att inflationen ligger kvar på den nivån framöver. Därför behöver Riksbanken fortsätta att sänka räntan för att stödja återhämtningen i Sverige.”

2. ”Idag har vi ingen höjning i prognosen som sträcker sig fram till slutet av 2026. Eftersom inflationen ligger kring målet behöver Riksbanken inte heller höja styrräntan.”

Alexandra Stråberg, chefsekonom Länsförsäkringar:
Jan: 2,25 % (-0,25)
Mar: 2,00 % (-0,25)
Maj: 1,75 % (-0,25)
Jun: 1,50 % (-0,25)
Nästa räntehöjning: Q2-Q3, 2026

1. ”Inflationen har stabiliserats kring målet och återhämtningen i ekonomin är svag. För att den ekonomiska utvecklingen inte ska bli onödigt svag, vilket riskerar att leda till för låg inflation, så kommer Riksbanken behöva göra penningpolitiken stimulerande och sänka räntan mer än deras nuvarande prognoser indikerar.”

2. ”Det är rimligt att anta att Riksbanken börjar höja räntan försiktigt under 2026 då tillväxten har tagit bättre fart och nedsidesriskerna för inflationen bör ha minskat. Vi räknar med att räntan höjs till omkring 2 procent under 2026, vilket vi betraktar som en normal/neutral nivå. Exakt tidpunkt är svårare, men i vår prognos har vi en höjning i Q2 och en i Q3, 2026.”

Annika Winsth, chefsekonom Nordea:
Jan: 2,25 % (-0,25)
Maj: 2,00 % (-0,25)
Nästa räntehöjning: Tidigast 2027

1. ”Inflationen ligger omkring målet samtidigt som konjunkturen är svag och arbetsmarknaden skör. Inte minst skuldsatta hushåll behöver en lägre styrränta för att öka konsumtionen.”

2. ”Vi har ingen höjning av styrräntan i vår prognos, som sträcker sig 2026 ut. Ju mer Riksbanken sänker desto tidigare behöver den höja styrräntan.”

Jens Magnusson, chefsekonom SEB
Jan: 2,25 % (-0,25)
Mar: 2,00 % (-0,25)
Nästa räntehöjning: I slutet av 2026 eller början av 2027

1. ”Inflationen för december kom in lågt och jag tycker den bäddar för att Riksbanken ska gå vidare redan vid januarimötet med en sänkning till 2,25 procent. Då är vi mitt i det intervall som Riksbanken ser som en normal styrränta. En fortsatt låg inflation i kombination med ett resursutnyttjande som ligger under det normala för svensk ekonomi, tror jag gör att Riksbanken väljer att sänka ytterligare en gång till 2 procent. Om svensk ekonomi vänder uppåt under året så stannar nog Riksbanken där. Men om den svaga utvecklingen håller i sig längre än väntat blir det motiverat med ytterligare sänkningar.”

2. ”Det blir förstås något av en gissningslek. Ett tänkbart scenario är väl att vi når räntebotten under 2025 och att vi ligger kvar där under 12-18 månader. Därefter kan vi få se en första höjning framåt slutet av 2026 eller början av 2027. Avgörande för när en första räntehöjning kan ske är hur långt räntan sänks, om det återuppstår ett inflationstryck i ekonomin och hur tillväxten, arbetsmarknaden och finanspolitiken utvecklas. Ska jag ändå gissa på ett enskilt kvartal så säger jag andra kvartalet 2027.”

Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken
Jan: 2,25 % (-0,25)
Nästa räntehöjning: Ingen före 2027

1. ”Inflationen är på målet, skatter sänks och hushållens inkomster ökar ordentligt i år, mer än priserna. Dessutom har styrräntan kommit ner från 4 procent för ett år sedan till 2,25 procent (efter en sista sänkning i januari). Sammantaget är det en expansiv politik som stödjer återhämtningen utan att riskera inflationsmålet.”

2. ”Jag har ingen höjning i min prognos. Däremot finns det risker kopplat till utvecklingen av handelshinder som kan leda till en svagare konjunktur, vilket skulle kunna kräva fler räntesänkningar i framtiden.”

Riksbankens räntebesked 2025:

29 jan
20 mars
8 maj
18 jun
20 aug
23 sep
5 nov
18 dec

-----------------

Så här sade chefsekonomerna i maj 2024:

När sänker Riksbanken räntan igen? - Chefsekonomernas nya prognoser för 2024 och 2025

Robert Boije, chefsekonom SBAB:
Aug: 3,50 %
Sep: 3,25 %
Nov: 3,00 %
Dec: 2,75 %
Feb (2025): 2,50 %
Maj (2025): 2,25 %
Aug (2025): 2,00 %

”Efter den första sänkningen i maj tror vi att Riksbanken avvaktar med nästa sänkning till i augusti och sedan sänker tre gånger till i år. Den exakta månadstajmimgen är inte avgörande, men sett till att inflationen nu väntas vara stabilt låg under resten av året och de faktorer som tidigare drev upp inflationen har normaliserats, så bör räntan sänkas med drygt 1 procentenhet totalt under året. Riksbanken förväntas sedan på sikt sänka styrräntan ner mot en neutral nivå som antas ligga på ungefär 2 procent. Denna prognos förutsätter att de geopolitiska risker som finns inte materialiseras - vilket annars kan bidra till att dra upp inflationen igen.”

Michael Grahn, chefsekonom Danske Bank:
Sep: 3,50 %
Dec: 3,25 %
Mar (2025): 3,00 %
Juni (2025): 2,75 %
Sep (2025): 2,50 %
Dec (2025): 2,25%

”Riksbanken har aviserat att man vill gå fram försiktigt med räntesänkningar. Vi tolkar det som att man siktar på en neutral styrränta i slutet av 2025, nära 2 procent. Vi tror att man helst tar räntebesluten vid de reguljära mötena då man kommer med nya prognoser. Räntebeslut vid de penningpolitiska uppdateringarna tror vi sker bara vid oväntade avvikelser.”

Mattias Persson, chefsekonom och global chef för Swedbank makroanalys
Sep: 3,50 %
Nov: 3,25 %
Dec: 3,00 %
Feb (2025): 2,75 %
Maj (2025): 2,50 %
Aug (2025): 2,25 %
Dec (2025): 2,00 %

”Inflationen fortsätter ned och kommer ligga på eller under inflationsmålet 2025.”

Alexandra Stråberg, chefsekonom Länsförsäkringar:
Aug: 3,50 %
Sep: 3,25 %
Dec: 3,00 %
Jan-Aug: Tre sänkningar ner till 2,25%

”Riksbanken har kommunicerat att styrräntan kan sänkas ytterligare två gånger (utöver 8 maj) om inflationsutsikterna består. Vår bedömning är emellertid att inflationen kommer att ligga under målet under hösten, vilket ger Riksbanken utrymme att sänka räntan i en något snabbare takt. Vi har dock justerat vår prognos efter dagens räntebesked. Riksbanken var tydlig med att anpassningen av penningpolitiken bör präglas av försiktighet. Vi räknar nu med att Riksbanken kommer att avvakta under junimötet och se om inflationsutsikterna materialiseras. Vi räknar nu med sammanlagt 3-4 räntesänkningar under året, vilket är färre än i vår senaste bedömning där vi räknade med 4-5 räntesänkningar under motsvarande period.”

Annika Winsth, chefsekonom Nordea:
Juni: 3,50 %
Aug: 3,25 %
Sep: 3,00 %
Nov: 2,75 %
Dec: 2,50 %

”Nordeas prognos är att det sker sänkningar på alla möten i år, även om den i juni hänger mycket löst efter Riksbankens besked den 8 maj. Därefter blir det inga fler räntesänkningar. Möjligen förskjuts någon av sänkningarna till inledningen av 2025. Sammantaget förväntas styrräntan sänkas ned till 2,5 procent. Svensk inhemsk ekonomi är svag och arbetslösheten stiger samtidigt som inflationen varaktigt förväntas ligga under inflationsmålet. Kronargumentet bör väga lättare när inflationen är nära målet och inte hindra Riksbanken från att sänka styrräntan.”

Jens Magnusson, chefsekonom SEB
Aug: 3,5 %
Sep: 3,25 %
Dec: 3,00 %
Mar (2025): 2,75 %
Jun (2025): 2,50 %
Sep (2025): 2,25%

”Det är förstås långt kvar till slutet av 2025 och både antalet sänkningar och tajmingen är mycket osäker och beror i grunden på hur inflationen och svensk och internationell ekonomi utvecklas. Men vår prognos är att inflationen faller något snabbare än vad Riksbanken har i sin prognos och det är därmed rimligt att vi har tre sänkningar till i år trots Riksbankens signal om två. Samtidigt kräver tre sänkningar sannolikt att även ECB och Fed kommer igång med sänkningar för att inte ränteskillnaden ska bli för stor. Det ligger i vår prognos att de gör det men innebär samtidigt ytterligare ett osäkerhetsmoment. Under 2025 fortsätter sänkningarna med sikte på att nå neutral ränta som vi bedömer ligger runt 2-2,5 procent.”

Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken
Sep: 3,5 %
Dec: 3,25 %
Mar (2025): 3,00 %
Maj (2025): 3,75 %
Jun (2025): 2,50 %
Sep (2025): 2,25 %

”Inflationen är på väg ner, men i år kommer de ta det försiktigt med räntesänkningar för att hinna utvärdera effekterna. Och se att det inte blir för stora effekter på kronan i svagare riktning.”

Datum för Riksbankens räntebesked 2024:

1 februari (Riksbanken behöll styrräntan på 4,00%)
27 mars (Riksbanken behöll styrräntan på 4,00%)
8 maj (Riksbanken sänkte styrräntan till 3,75%)
27 juni (Riksbanken lät styrräntan vara kvar på 3,75%)
20 augusti (Riksbanken sänkte styrräntan till 3,50%)
25 september (Riksbanken sänkte styrräntan till 3,25%)
7 november (Riksbanken "dubbelsänkte" styrräntan till 2,75%)
19 december (Riksbanken sänkte styrräntan till 2,50%)

---------------------

Så här sade chefsekonomerna i november 2023:

När sänks räntan? - Chefsekonomernas prognoser för Riksbankens första sänkning

Robert Boije, chefsekonom SBAB:
8 maj (eller senast i tredje kvartalet)
”Vår bedömning är att inflationen kommer att ligga på Riksbankens mål i december 2023 till december 2024 och att det därför finns skäl att börja sänka styrräntan runt mitten av nästa år. Ett ytterligare skäl är att vi nu ser att realekonomin börjar knacka ordentligt med stigande arbetslöshet.”

Michael Grahn, chefsekonom Danske Bank:
27 juni
”Sänkningarna påbörjas när inflationstakten bryter ner igenom 2 procent vilket vi prognosticerar sker sommaren 2024.”

Mattias Persson, chefsekonom och global chef för Swedbank makroanalys
27 juni
”I juni är vi nära Riksbankens inflationsmål på 2 procent och KPIF är i stort på målet. Även om KPIF exklusive energi skulle ligga över inflationsmålet så är förändringen sett över en tremånadersperiod mer i linje med detsamma. Det gäller i synnerhet om man rensar för eftersläpande höjningar av hyror och avgifter för bostadsräntor. Vi tror att svensk ekonomi kommer att kylas av under vintern och när vi når juni har arbetsmarknaden försvagats ytterligare jämfört med idag. Enligt våra prognoser riskerar inflationen därför att falla under Riksbankens tvåprocentsmål under 2025. Om man beaktar att inflationen skjuter under målet längre fram så borde Riksbanken kunna använda samma argumentation som vid senaste räntebeskedet och sänka i juni 2024.”

Alexandra Stråberg, chefsekonom Länsförsäkringar:
25 september
”Riksbanken förväntas sänka så snart de känner sig säkra på att inflationen är på väg att stabiliseras kring 2 procent. Vår bedömning är att både KPIF och KPIF-exklusive energi kommer att visa en inflation på nära 2 procent under det tredje kvartalet. Arbetslösheten förväntas stiga under 2024 och Riksbanken kommer att sänka räntan så snart inflationen tillåter det. Det är dock rimligt att förvänta sig att dessa räntesänkningar kommer att genomföras med försiktighet.”

Annika Winsth, chefsekonom Nordea:
25 september
”Då räknar vi med att inflationen har fortsatt ner på ett sätt som gör att Riksbanken känner sig trygg med att inflationsmålet nås varaktigt. Hur ECB agerar påverkar Riksbanken och kan få den att sänka räntan tidigare. Att Riksbanken sänker räntan betyder dock inte att styrräntan kommer ner till nivån före räntesänkningarna inleddes. Nordeas bedömning är att styrräntan stannar på 2,50 procent i slutet av 2025.”

Jens Magnusson, chefsekonom SEB
25 september
”Efter sommaren har inflationen antagligen börjat närma sig målet samtidigt som arbetsmarknaden har försämrats och tillväxten försvagats. Dessutom har antagligen både Fed och ECB börjat sänka och då blir det lite lättare för Riksbanken att följa med. Att i det läget fortsätta med en ränta på 4 procent skulle innebära en hög realränta i ett läge där det inte är motiverat. Då är det läge att börja sänka.”

Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken
19 december
”Då räknar vi med att inflationen har fortsatt ner på ett sätt som gör att Riksbanken kan känna sig trygga med att de kommer nå inflationsmålet varaktigt. Även om de då börjar sänka kommer det gå ganska långsamt och räntan kommer fortsatt vara högre än normalt och därmed åtstramande på ekonomin. Till det kan läggas att vi räknar med att Fed och ECB då har börjat sänka sina styrräntor.”

Läs mer om ökade levnadskostnader och KALP 2024

Om Zmarta 
Zmarta erbjuder flera olika jämförelsetjänster inom privatekonomi för bland annat bolån, konsumentlån, försäkringar och elavtal. I företagsgruppen ingår även Elskling. Zmarta grundades 1999 och har cirka 300 anställda i Sverige, Norge och Finland. Zmarta ägs av det tyska medieföretaget Bauer Media Group.