Ekonomiska kretsloppet – vad är det och hur påverkar det oss?

Vad är det ekonomiska kretsloppet?

Låt oss gå in på djupet och förklara det ekonomiska kretsloppet och hur det påverkar oss alla. Det ekonomiska kretsloppet består av fyra aktörer: 

1. Den offentliga sektorn 

2. Hushållen 

3. Företagen 

4. Bankerna (även om de kan klassas som företag) 

Det ekonomiska kretsloppet är vad som gör att vår samhällsekonomi går runt och fungerar. Utan den hade vår ekonomi och vårt samhälle kollapsat. Kretsloppet är en väldigt skör balans mellan de fyra aktörerna ovan, tillsammans med flera mindre (men lika viktiga) ekonomiska system. Några av dessa system är 

1. kapitalism 

2. marknadsekonomi 

3. planekonomi 

4. planekonomi 

5. merkantilism 

6. resursbaserad ekonomi. 

Så hur fungerar det ekonomiska kretsloppet? Vi börjar med att förtydliga vad den offentliga sektorn är för någonting. Den offentliga sektorn innefattar kommunerna, regionerna och staten. Men om vi ska göra en snabb djupdykning så består den av ett stort antal institutioner med varierande uppgifter. Här hittar vi bland annat 

• skolor och universitet 

• sjukvård, polis och försvar 

• vägar och järnvägar 

• näringsliv, djurskydd och miljö 

• samhällstjänster och samhällsskydd 

• fritidsverksamheter 

• pension 

• avfallshantering.

Ovanstående är några exempel på vad den offentliga sektorn består av, här har vi även tagit med region, kommun och stat. Den offentliga sektorn är beroende och finansieras av bland annat arbetskraft och skattepengar.  

Det är den offentliga sektorn som i detta kretslopp förser företagen och hushållen med samhällsservice och bidrag, hushållen och företagen ger sedan tillbaka till den offentliga sektorn i form av avgifter och skatter. På så vis går samhällsekonomin runt, genom att pengar i form av lån, skatter, handel och löner, tillsammans med tjänster och varor flyttas mellan de olika aktörerna i samhället.   

Stora ekonomiska kretsloppet 

Det finns två olika ekonomiska kretslopp, det stora kretsloppet och det lilla. Det stora ekonomiska kretsloppet består av flera aktörer och fokuserar på flödet av kapital, inte bara inom Sverige, men även när det kommer till vår import och export av produkter och tjänster.  

När vi pratar om det stora ekonomiska kretsloppet pratar vi med andra ord om samhällsekonomin överlag och hur hela samhället är beroende av den. Vilken roll har värdet bnp (bruttonationalprodukt) i det stora ekonomiska kretsloppet?  

Bnp är värdet av alla varor och tjänster som produceras i Sverige, här ingår all användning till konsumtion, investeringar och export. Rollen bnp har i det stora ekonomiska kretsloppet är enorm, då detta kan vara avgörande för Sveriges ekonomiska status.  

Lilla ekonomiska kretsloppet 

Vårt ekonomiska kretslopp kan som nämnt tidigare delas in i två olika kretslopp, det stora och det lilla. Det stora kretsloppet kan alltså sammanfattas som ett ekonomiskt system där vi räknas in tillgångar som varor, värdepapper, tjänster och pengar på en global nivå. 

Det lilla ekonomiska kretsloppet fokuserar däremot mer på tillgångar som flödar mellan den offentliga sektorn, företagen och hushållen. Den offentliga sektorn (region, kommun, stat) förser hushåll och företag med samhällsservice och bidrag, hushållen och företagen förser i sin tur den offentliga sektorn med skatter och avgifter i olika tappningar. 

Bankernas roll i det ekonomiska kretsloppet 

Ovan har vi tagit med bankerna som en av aktörerna i det ekonomiska kretsloppet, även om de även klassas som ett företag. Bankers roller i vår samhällsekonomi är lite olika om vi jämför med företag som till exempel tillverkar och säljer traktorer.  

Banker erbjuder både företag och hushåll olika typer av lån och räntor, dessa hushåll och företag ger sedan tillbaka till bankerna med sparande och räntor. Vi får inte glömma att nämna att hela finanssektorn fungerar som samhällets katalysator, då varken företag eller hushåll kan gå runt utan att ha möjlighet att investera olika kapital. För att kretsloppet ska ha någon möjlighet att gå runt och fungera måste banker finnas och skapa förutsättningar för produktion av varor, tjänster och leverne.  

Den enskilda personen i det ekonomiska systemet 

Vi hjälper alla till och bidrar till det ekonomiska kretsloppet, vi gör det så fort vi handlar i matbutiken, åker kollektivt eller kör bil, och vi gör det när vi köper kläderna vi bär. Oavsett hur du bor, vad du jobbar med eller har för fritidsaktiviteter, hjälper du till med att få det ekonomiska kretsloppet att gå runt.  

Konsumenträtt är en del av det ekonomiska kretsloppet och skyddar alla konsumenters rättigheter med olika lagstiftningar, en av dessa lagar är att om du har ett företag som säljer någonting, får du inte ge konsumenter sämre villkor än vad som står i lagen. Detta kan variera så det är viktigt att hålla koll på vad som gäller. En av anledningarna till att vi nämner konsumenträtt är för att det har en stor påverkan på det ekonomiska kretsloppet.  

Privatpersoner bidrar även till kretsloppet genom olika typer av lån och sparande. Låt oss ta bolån som exempel. Banken lånar ut pengar i form av ett bolån till ett hushåll, hushållet återbetalar detta bolån tillsammans med en låneränta, på så vis går kretsloppet runt. 

Företagens roll och funktion i det ekonomiska systemet 

Företagen kanske inte har samma typ av roll som bankerna har i det ekonomiska kretsloppet, med deras roll är extremt viktig då det är aktörerna som skapar jobb, tjänster och produkter i form av bland annat råvaror och export/importmöjligheter. Ett bra exempel på ett välmående ekonomiskt kretslopp är där det går bra för företaget och de skapar både varor som hushållen vill ha eller behöver och arbete.

Om vi ska gå tillbaka till covid så kan vi se hur pandemin och åren efter påverkat detta kretslopp väldigt negativt. Många såg en negativ trend där många företag kämpade för att gå runt, hushållen fick färre varor, många förlorade sina jobb och flera företag tvingade stänga igen sina dörrar.  

Ekonomiska systemet i Sverige 

Hur ser det ekonomiska systemet ut i Sverige? Vi har något som kallas för blandekonomi, detta gör att vi har en ganska fri marknad i kombination med höga skatter och en stor offentlig sektor.  

Staten och kommunerna äger och finansierar flera viktiga verksamheter i samhället. Sverige är bland annat ett industriland, vilket gör att vi är stora när det kommer till att sälja och exportera timmer, mineraler och vattenkraft. 

Läs gärna: Svenska kronans värde

Nya ekonomiska systemet 

Hur det ekonomiska systemet ser ut idag? Som redan nämnt finns det inga direkt renodlade ekonomiska system. Vi har fyra system 

• Planekonomi 

• Marknadsekonomi 

• Blandekonomi 

• Kretsloppsekonomi 

När det kommer till Sveriges och statens ekonomi, så avgörs den av vilken typ av ekonomiskt system som används. Här hittar vi två grundtyper av system, marknadsekonomi och planekonomi, även om de knapps används någonstans i dess grundform idag, majoriteten av länder använder sig av en mix av båda och låter systemet gå under namnet blandekonomi. 

Det finns med andra ord inget system som riktigt dominerar över de andra, utan vi kan säga att tillsammans är det dominerande ekonomiska systemet en blandning av flera system tillsammans.  

Är det ekonomiska systemet orsaken till kommunernas problem? 

Finns det nackdelar med det ekonomiska systemet som vi använder oss av och hur påverkar detta de enskilda kommunerna? Staten gör ofta ingripande i ekonomin för att skydda människor, miljö eller genom att stötta olika regioner i ett land. Då Sverige har en blandekonomi med väldigt fri marknad, så har kommunerna väldigt stor frihet, så det tar en hel del för att staten ska gripa in och göra ändringar. Andra nackdelar som marknadsekonomi (som vi har i Sverige) kan komma med är att då den styr sig själv, kan produktionen av råvaror försämras och inte bli lika effektiv, samtidigt som brist på råvaror kan bli en avgörande faktor för om produktionen ens ska gå runt.  

Då en marknadsekonomi är ett väldigt självstyrande system får människor väldigt mycket frihet och tillgång till allt de behöver. Men det är även ett system som styrs av just marknaden och företag tävlar mot varandra, det gör produktionen effektiv, men det betyder också att det är ett system där den starkaste överlever. 

Lagar och regler i ekonomiska systemet 

Utan en fungerande och stabil ekonomi kollapsar samhället, så för att ett välfungerande ekonomiskt system ska kunna gå runt finns det flera regler och lagar som måste följas av både privatpersoner och företag. Lagar som måste följas är olika beroende på hushåll och företag. Men vi har flera myndigheter som hjälper till att ta fram och reglerar och anpassa dessa lagar och regler, vi har bland annat 

• Bolagsverket 

• Skatteverket 

• Tillväxtverket 

• diskrimineringslagen och lagen om anställningsskydd. 

Låt oss ta Skatteverket som exempel, det är en myndighet som bland annat reglerar skatter och avgifter för både hushåll och företag.   

Ekonomiska kretsloppet lågkonjunktur 

En ekonomisk lågkonjunktur kännetecknas med en försämrad arbetsmarknad där arbetslösheten stiger, sysselsättningarna minskar och produkttillväxten dämpas. Detta resulterar i att hushållens konsumtion minskar och blir svagare och värdet i sparande ökar. En konstant balans av ekonomin finns inte, den förändras ständigt och går igenom både hög- och lågkonjunkturer.

Med en konjunktur som sjunker och blir sämre, försämras både tillgången och efterfrågan av bland annat produkter. Med andra ord köper hushållen mindre vilket resulterar i att företagets intäkter ökar – något som kan leda till att anställda sägs upp och hushållen får mindre pengar. Det är ett ont hjul och något som påverkar hela det ekonomiska kretsloppet.    

Hur politik och ekonomiska beslut påverkar ekonomiska kretsloppet 

Allt påverkar det ekonomiska kretsloppet, något som vi verkligen kunde se under covid-pandemin. Vi är på väg tillbaka, men har fortfarande en bra bit kvar. När vi säger att allt påverkar så menar vi allt, och inte bara i Sverige, krig, instabilitet i världen, vädret och miljön, samt politiken påverkar kretsloppet. 

Vad händer i det ekonomiska kretsloppet om skatten höjs?

Om vi tar en överblick så har skatten faktiskt sänkts på lång sikt, det är även värt att säga att bästa skattesystemet har blivit bättre för både företagare och privatpersoner. Hushållens ekonomi och företagens investeringsmöjligheter har blivit bättre med åren och detta beror en hel del på det ekonomiska kretsloppet. Ett förbättrat skattesystem hjälper och gynnar även den ekonomiska utvecklingen, företagsklimatet och dig och mig som privatpersoner. 

Så, vad händer med det ekonomiska kretsloppet om skatten höjs? Höjs eller sänks skatterna så ökar eller minskar hushållens disponibla inkomster. Sänks skatterna så ökar hushållens konsumtion, ökad konsumtion innebär ökade investeringar och sysselsättning (jobb), detta betyder ett positivt ekonomiskt kretslopp. Så, om skatterna höjs då innebär detta det omvända.  

Höjda skatter innebär att de offentliga utgifterna sänks, konsumtionen i hushållen sjunker, investeringar i företagen sjunker och sysselsättningarna minskar.  

Vad händer i det ekonomiska kretsloppet om barnbidraget höjs?

Hur fungerar då kretsloppet när det kommer till höjningar av bland annat barnbidrag? Barn kostar, det vet vi. Vi vet även att många är beroende av barnbidragets hjälp varje månad så att hushållskassan ska kunna gå runt. Höjs barnbidraget så får hushållet mer pengar att röra sig med, detta betyder att konsumtionen ökar och företag får in mer i sina kassor. Att barnbidrag höjs betyder dock även att den offentliga sektorns utgifter ökar. Anledningen till detta är att barnbidrag är ett statligt bidrag och betalas ut av Försäkringskassan, en statlig myndighet verksam i den offentliga sektorn. 

Vad händer i det ekonomiska kretsloppet om räntan höjs? 

Vad som kan hända när räntorna höjs har nog ingen av oss missat. Precis som om skatter och bidrag höjs, sänks eller tas bort, så sker samma sak med räntor. Vi har sett kraftiga ränteökningar som har påverkat alla, hushållen har mindre pengar att spendera på företags produkter och tjänster, företag får dyrare intäkter och tvingar ta in sämre eller färre varor samt riskerar behöva säga upp anställda.  

Med ränteökningarna som har varit, har vi sett ett större intresse i sparande och långsiktiga, säkra investeringar. 

Läs gärna: Inflation i Sverige och hur det påverkar oss samt vad chefekonomerna säger om ränteändringarna

Förbättra vardagen genom att se över ekonomin 

Det ekonomiska kretsloppet ändras och går upp och ner hela tiden. För att du ska få ut det mesta och bästa av din ekonomiska situation bör du se över alla dina nuvarande lån och krediter – kan du till exempel samla dem till ett? Hur det även ut med dina försäkringar? Om du skulle riskera att bli uppsagd, har du ett skydd som hjälper till och ger ersättning om du inte har en fast månadslön?

Läs gärna: Vad är ekonomi