Passivhus och miljöhus - så funkar det

På 8 minuter eller mindre kommer du att läsa om vad som kännetecknar passivhus och miljöhus, samt vilka fördelar de har för dig som husägare och för miljön. Du ska även få veta hur du kan få ett grönt bolån med lägre ränta om du väljer ett lågenergihus med energiklass A eller B.

Vad är ett passivhus och ett miljöhus?

Passivhus

Ett passivhus är en byggnad som har en mycket hög energieffektivitet och ett lågt ekologiskt fotavtryck. Passivhus kräver väldigt lite energi för uppvärmning och kylning, och har därför en väldigt hög komfortnivå för de som bor eller arbetar i den. Passivhus följer en helhetssyn med tydliga och mätbara mål, som fokuserar på högkvalitativ konstruktion och certifiering genom en noggrann kvalitetssäkringsprocess.

Det finns många fördelar med att ha ett passivhus: 

• De minskar utsläppen av växthusgaser och bidrar till att bekämpa klimatförändringarna. 

• De sänker energikostnaderna och ökar energisäkerheten. 

• De skapar ett hälsosamt och behagligt inomhusklimat med god luftkvalitet och jämn temperatur. 

• De är hållbara och framtidsanpassade, eftersom de kan anpassas till olika klimat och behov.

Visste du?

Uttrycket passivhus formulerades ursprungligen av tysken Wolfgang Feist och svensken Bo Adamson, och det allra första passivhuset (tyska) byggdes 1988 i Darmstadt, Tyskland.

Miljöhus

Skillnaden mellan ett passivhus och ett miljöhus är att ett passivhus har en specifik och mätbar kravspecifikation för energieffektivitet, medan ett miljöhus kan ha olika egenskaper och mål som rör miljön. Ett passivhus klassas oftast också som ett miljöhus, men ett miljöhus behöver inte nödvändigtvis klassas som ett passivhus. 

Vad betyder svanenmärkta hus?

Svanenmärkta hus är en utmärkelse som visar att byggnaden uppfyller höga miljökrav och bidrar till en mer hållbar framtid. Dessa bostäder är ofta konstruerade som passivhus och miljöhus - de har en energieffektiv design och användning av miljövänliga material. 

Svanenmärkta hus bidrar till minskad energianvändning, minskad klimatpåverkan och förbättrad inomhusmiljö. Att bo i ett svanenmärkt hus innebär att du aktivt bidrar till en bättre miljö och en mer hållbar livsstil. 

Så sparar du pengar och energi med ett klimatsmart hem 

Passivhus är konstruerade med enastående isolering och lufttäthet, vilket gör att de kan bibehålla bekväma inomhustemperaturer utan behov av mekanisk uppvärmning eller kylning. Jämfört med konventionella hus har passivhus betydligt lägre energibehov, vilket innebär stora besparingar på uppvärmnings- och elkostnader. Att bygga eller renovera ditt hus enligt passivhusstandarderna är ett klokt val för att minska din energiförbrukning och spara pengar på lång sikt.

Grönt bolån

Ett annat sätt att spara pengar på är att ansöka om ett grönt bolån som ger dig en rabatt om ditt hus har en energiklass A eller B. Ett grönt bolån är ett lån som ges till hushåll med låg energiförbrukning och mindre klimatpåverkan. Genom att välja ett grönt bolån kan du få lägre ränta och bättre villkor än ett vanligt bolån. Det finns flera banker och långivare som erbjuder gröna bolån i Sverige, till exempel Handelsbanken, Swedbank och SEB. 

Hos Zmarta kan du jämföra och ansöka om olika gröna bolån från olika banker.

Hur får du energiklass A eller B på ditt lågenergihus? 

För att uppnå energiklass A eller B på din bostad krävs ett välisolerat och lufttätt klimatskal, fönster och dörrar med låga U-värden, samt en ventilation med värmeåtervinning. Ett passivhus kan få energiklass A eller B beroende på hur mycket energi det förbrukar per kvadratmeter och år. Energiklassen är en del av energideklarationen som visar hur energiprestandan är för en byggnad.

Certifieringssystem: Miljöbyggnad 3.0

Energiklasserna är indelade i sju kategorier från A till G, där A är den mest energieffektiva och G är den minst energieffektiva. Dessutom är Miljöbyggnad 3.0 ett certifieringssystem för nya byggnader som ställer krav på 15 olika aspekter av byggnadens miljöprestanda. 

Här är en kortfattad beskrivning av vad dessa aspekter innebär:

1. Värmeeffektbehov

Hur mycket värmeenergi som behövs för att hålla byggnaden varm när det är som kallast ute. Detta faktor beror på hur väl byggnaden är isolerad och hur mycket värme som läcker ut genom väggar, fönster och ventilation.

2. Solvärmelast

Hur mycket solstrålning som kommer in genom fönstren och värmer upp byggnaden under sommaren. 

3. Energianvändning

Hur mycket energi som köps in från externa leverantörer för att täcka byggnadens behov av värme, kyla, varmvatten och fastighetsdrift. Egenproducerad energi, till exempel från solceller, räknas inte med. 

4. Andel förnybar energi

Hur stor andel av byggnadens totala energibehov som täcks av energi från förnybara källor, till exempel vatten-, sol- eller vindkraft.

5. Ljud

Hur bra ljudisolering det är i byggnaden mellan olika utrymmen, våningsplan, trapphus och från omgivningen.

6. Radon

En naturlig gas som finns i marken och vissa byggmaterial, och som kan vara hälsoskadlig om den finns i för höga halter i inomhusluften. Radon kan öka risken för lungcancer om man andas in den under lång tid.

7. Ventilation

Hur bra luftkvalitet det är i byggnaden genom att frisk luft tillförs och förorenad luft avlägsnas. Ventilationssystemet ska också förhindra att dålig luft sprids mellan olika delar av byggnaden.

8. Fuktsäkerhet

Fuktsäkerhet är ett viktigt begrepp inom byggbranschen som handlar om att förebygga och minska fuktskador i byggnader. För att uppnå fuktsäkerhet finns det en specifik systematisk metod som ska följas.

9. Termiskt klimat i vinter

Det termiska klimatet i vinter är ett mått på hur behagligt inneklimatet är under vinterhalvåret. Det beror på innetemperaturen och vad människorna som vistas där gör och hur de klär sig.  

10. Termiskt klimat i sommar

Det termiska klimatet i sommar är ett mått på hur behagligt det är inomhus under sommarhalvåret. Det påverkas av solinstrålning, solskydd och ventilation. Olika byggnader och verksamheter har olika krav på det termiska klimatet i sommar, beroende på aktivitet och klädsel.  

11. Dagsljus

Dagsljus hänvisar till hur mycket naturligt ljus som kommer in genom fönstren. Det påverkar människors välbefinnande, humör och produktivitet. Dagsljuset mäts med ett förhållande mellan fönsterarenan och golvytan i rummen. Rummens form spelar också roll för dagsljuset.

12. Legionella

Legionella är en vattenbakterie som kan ge lunginfektioner. Den sprids genom luften från vattenkällor som är 20-45 grader Celsius. För att undvika den måste vattnet vara under 20 eller över 60 grader Celsius och ledningarna rengöras ofta.

13. Loggbok med byggvaror

En loggbok med byggvaror är ett dokument som visar vilka material och produkter som ingår i en byggnad. I loggboken kan det också anges var i byggnaden de olika materialen och produkterna finns. Loggboken är användbar för att till exempel kunna sanera material eller produkter som senare visar sig vara farliga eller skadliga på något sätt.

14. Utfasning av farliga ämnen

Utfasning av farliga ämnen innebär att man undviker eller minskar användningen av material/produkter som innehåller ämnen som är skadliga för människor och miljö. Det är ett sätt att minska riskerna för negativa effekter på hälsa och natur.

15. Stommens och grundens klimatpåverkan

Stommens och grundens klimatpåverkan är ett mått på hur mycket koldioxidutsläpp som har uppstått i samband med byggnadens tillverkning och transport. Det beräknas genom att göra en livscykelanalys som tar hänsyn till alla steg i byggprocessen. 

Dessa 15 faktorer påverkar byggnadens energiprestanda och bidrar till att minska dess energiförbrukning och klimatpåverkan. Byggnader som uppfyller dessa kriterier för energieffektivitet och miljöprestanda kan certifieras som energiklass A eller B. Genom att välja ett passivhus sparar du inte bara pengar på energiberäkningen och med gröna bolånet, utan du skapar en bättre boende- eller arbetsmiljö med hög komfort och god luftkvalitet.

Miljövänliga hus speglar framtidens boende

Passivhus blir allt mer populära i Sverige och världen runt - människor blir mer och mer medvetna om hur deras hem påverkar klimatet och plånboken. Passivhustekniken utvecklas ständigt och blir dessutom mer tillgänglig och prisvärd. Genom att använda bra isolering, fönster, ventilation och solenergi kan passivhus minska energibehovet med upp till 90 procent jämfört med konventionella hus. Detta innebär oftast mycket lägre driftskostnader och mindre utsläpp av växthusgaser. 

Utöver detta har passivhus potentialen att revolutionera hur bostäder byggs i framtiden. De erbjuder inte bara en underbar lösning på energi- och klimatfrågan, utan också en hög boendekvalitet och komfort. 

Passivhus och miljövänliga hus är inte bara bra för miljön, utan också för din plånbok och din hälsa. Genom att bygga eller renovera ditt hus enligt dessa principer kan du spara energi, minska dina utsläpp och skapa ett behagligt inomhusklimat. 

Om du vill veta mer om hur du kan finansiera ditt drömhus på ett klimatsmart sätt, tveka inte att använda alla Zmartas kostnadsfria jämförelsetjänster. Hos oss kan du jämföra olika alternativ för gröna bolån, renoveringslån eller utökning av ditt befintliga bolån.