Whiplashskada: kvinnor drabbas dubbelt så ofta som män

Varför är det så?

Vad är en whiplashskada?

En whiplashskada – eller pisksnärtsskada som det heter på svenska – kan uppstå när kroppen utsätts för en yttre kraft som kastar huvudet från ett ytterläge till ett annat. Till exempel vid trafikolyckor. Den största andelen av liknande skador orsakas av så kallade upphinnandekollisioner, det vill säga påkörning bakifrån.

Redan vid 6–8 km/h utsätts halsryggen för cirka 4,5 gånger dess normala vikt, vilket utgör gränsen för uppkomsten av whiplashskada. Skadan beskrivs enklast som en mjukdelsskada som kan ge lindriga eller mer allvarliga symptom. Exempel på symptom förutom ont i nacke är stelhet, ont i ländrygg, yrsel samt nedsatt hörsel.

Med tiden kan du som drabbas bli mer känslig för ljud, ljus, lukt, smak och beröring. Du kan dessutom få minnessvårigheter och symptom från andra kroppsdelar och organ. En whiplashskada kan även leda till invaliditet.

Whiplashskador i Sverige

I Sverige rapporteras fler än 30 000 whiplashskador varje år, av vilka cirka 1 500 blir klassificerade till en invaliditetsgrad på mer än 10 %. Den beräknade kostnaden för samhället överstiger 4 miljarder kronor per år. Statistik från Folksam visar dessutom att whiplashskador står för 70 % av kostnaderna för trafikrelaterade personskador.

Bilar anpassade för män

Sedan mitten på 1960-talet har personskadestatistiken visat att kvinnor löper dubbelt så hög risk som män att drabbas av whiplashskada i samband med en krock. Trots det används fortfarande (2020) endast krockdockor som representerar det manliga genomsnittet. Forskare i Sverige har därför tagit fram en prototyp av en krockdocka av en genomsnittlig kvinna.

Kvinnor är säkrare bilförare än män och har lägre olycksrisk per körd kilometer. Men när olyckan väl är framme löper kvinnan dubbelt så hög risk att drabbas av skada som mannen. Det beror bland annat på att kvinnor och män har olika rörelsemönster vid en krock och att bilar endast är anpassade för en medelstor man.

En genomsnittlig kvinna och man är olika. Det handlar inte bara om längd och vikt utan även om muskelmassa. Vid upphinnandekollisioner är kvinnans rörelse större och utvecklas snabbare än mannens. Kraften som orsakar skadan blir därför större hos kvinnor än hos män. Med bilar anpassade för män färdas kvinnor tyvärr farligt.

Kvinnliga krockdockor

Euro NCAP är ett trafiksäkerhetsamarbete mellan biltillverkare, frivilligorganisationer och några av Europas stater som utformar och utför fordonstester. Idag använder de flera olika krockdockor. Bland annat en som representerar en medelstor man men även dockor som representerar en liten och en stor åkande.

Men inga dockor som representerar den kvinnliga delen av befolkningen används.

Världens första kvinnliga krockdocka

Under 2012 presenterade forskare i EU-projektet ADSEAT, med svenska partners VTI, Chalmers, Folksam och Volvo Cars, världens första krockdocka som var utformad efter en genomsnittlig kvinnokropp. För att ta fram den virtuella krockdockan EvaRID undersökte forskarna hur en medelstor kvinna rör sig i bilen vid en upphinnandekollision.

Forskarna har genom EvaRID kunnat visa att kvinnor och män samspelar med sätet på olika sätt vid en kollision bakifrån, för olika krockvåld och sätesutformningar. Trots det – och det faktum att det finns en prototyp av en kvinnlig krockdocka – fortsätter branschen att bara använda sig av BioRID som representerar en medelstor man.

Virtuella krockdockor

Forskaren som ledde arbetet med att ta fram den första kvinnliga krockdockan heter Astrid Linder. För sitt arbete har hon uppmärksammats runt om i världen och vunnit flertalet prestigefyllda priser. Astrid är forskningschef vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) där hon bland annat utvecklar virtuella krockdockor.

Astrid leder projektet Open Access Virtual Testing Protocols for Enhanced Road User Safety (VIRTUAL) där nio länder ingår. Resultatet blir två virtuella humanmodeller: en modell som motsvarar en genomsnittlig kvinna och en som representerar en genomsnittlig man.

Modellerna kommer finnas som åkande i fordon, fotgängare, cyklist och som stående i kollektivtrafik. De kommer dessutom vara skalbara och ha aktiv muskelfunktion, vilket gör det möjligt att simulera vad som händer med kroppen precis före en krock såväl som under krocken.

Frågan måste drivas av politiker

Säkerheten är den viktigaste faktorn men även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv skulle det löna sig att anpassa bilar även efter kvinnor.

För att det ska bli verklighet måste frågan drivas av politiker. I dagsläget anser både Euro NCAP och Trafikverket att hela befolkningen täcks in genom att den nedskalade krockdockan används. Men undersökningar har visat att resultaten i krocktester blir olika beroende på om det är en manlig eller kvinnlig krockdocka som används.

Internationella krav på fordonstillverkare

Infrastrukturminister Thomas Eneroth tycker att det är allvarligt och inte acceptabelt att endast krockdockor som motsvarar en genomsnittlig man används. I intervjuer har han lovat att Sverige ska driva på för internationella krav på fordonstillverkare att även använda krockdockor som representerar ett kvinnligt genomsnitt.

I ett svar på en skriftlig fråga på Riksdagens hemsida skrev Eneroth den 18 februari att Sverige tagit upp frågan om behovet av kvinnliga krockdockor och vikten av att krockdockor representerar olika delar av befolkningen på UNECE:s årliga session för inlandstransporter och i den berörda arbetsgruppen för passiv säkerhet.

Tio år bort

Tyvärr lär det dröja innan ett internationellt krav blir verklighet. Astrid Linder har arbetat med frågan om att utvärdera skyddet i en krock för båda delarna av befolkningen i över 20 år. Hennes vision är att år 2030 ska skydd mot skador bedömas för både män och kvinnor. Enligt Astrid är det en realistisk tidshorisont eftersom:

• typgodkännandeprovningen behöver uppdateras

• krockdockorna måste tillverkas

• industrin behöver tid på sig att ta till sig de nya kraven

Förhoppningsvis har män och kvinnor samma skydd i en krock om 10 år.