Belåningsgrad

Vad är belåningsgrad?

Belåningsgrad visar hur stort ditt lån är i förhållande till värdet på den egendom som är säkerhet, oftast en bostad. Den anges i procent och beräknas genom att dela lånebeloppet med bostadens marknadsvärde. Har du ett lån på 2 000 000 kr på en bostad värd 2 500 000 kr är belåningsgraden 80 %. Belåningsgraden är central vid bolån, eftersom den styr både bolånetaket och hur mycket du måste amortera.

Ju lägre belåningsgrad, desto mindre är långivarens risk, vilket ofta ger bättre villkor och lägre ränta.

Hur räknar jag ut belåningsgraden?

Du delar det totala lånebeloppet på bostaden med bostadens marknadsvärde och uttrycker resultatet i procent. Med ett bolån på 1 500 000 kr på en bostad värd 3 000 000 kr blir belåningsgraden 50 %. Amorterar du på lånet eller om bostaden stiger i värde sjunker belåningsgraden, medan ett nytt lån eller ett fallande bostadsvärde höjer den. Det är marknadsvärdet vid beräkningstillfället som gäller.

Varför är belåningsgraden viktig?

Belåningsgraden avgör flera viktiga villkor för ett bolån. I Sverige får du enligt bolånetaket låna högst 90 % av bostadens värde med bostaden som säkerhet. Belåningsgraden styr också amorteringskravet: ju högre belåningsgrad, desto mer måste du amortera. En lägre belåningsgrad ger alltså både lägre amorteringskrav och ofta en bättre ränta, eftersom långivarens risk minskar.

Hur kan jag sänka min belåningsgrad?

Du sänker belåningsgraden genom att amortera på lånet eller genom att bostaden ökar i värde. En större kontantinsats vid köpet ger en lägre belåningsgrad från start. Har du dyra lån vid sidan av bolånet kan det också vara klokt att se över hela din skuldbild – ibland lönar det sig att samla lån. På låna pengar kan du läsa om vad olika lånealternativ kostar.

Vanliga frågor om belåningsgrad

  • Vad är skillnaden mellan belåningsgrad och skuldkvot?
  • Hur hög belåningsgrad får jag ha?
  • Påverkar belåningsgraden räntan?
  • Vilket värde används i beräkningen?

Senast uppdaterad: 16 juli 2026