KALP – vad är det och hur räknar du det?

Vad är KALP? 

KALP står för Kvar Att Leva På. Det är den summa pengar som hushållet är förväntade att ha kvar att leva på efter att dina fasta utgifter är betalade. Fasta utgifter inkluderar bland annat boendekostnader, räkningar, lån och krediter och avgifter. 

När du ansöker om ett lån, är KALP ett vanligt verktyg som bankerna och långivarna använder sig av för att bedöma din återbetalningsförmåga. Det är inte den avgörande faktorn, men vad du har kvar att leva på är en viktig del för att se om du har råd med ett lån eller inte.

Hur räknar jag ut KALP? 

Genom att dra av alla fasta kostnader från din totala inkomst, får långivaren fram ditt KALP-värde. Värdet visar hur mycket pengar du (enligt KALP-kalkylen), ska ha kvar att leva på varje månad efter att alla fasta utgifter är betalda. 

KALP-kalkyl – hur du räknar 

Du kan räkna ut ditt KALP-värde väldigt enkelt.

1. Börja med din inkomst och skriv ner hur mycket du får efter skatt. 

2. Lista alla dina fasta utgifter (hyra, avgifter, lån, abonnemang etc.). 

3. Dra av alla fasta avgifter och du får hur mycket du har kvar att leva på. 

Vad är schablonkostnader? 

Majoriteten av alla långivare tar ditt KALP-värde från schablonvärden från Konsumentverket. Konsumentverket själva presenterar detta som ”Kostnadsberäkning för rimlig levnadsnivå”. Vi kan säga att KALP-värde och schablonvärde går hand i hand. Kostnader som ingår i schablonbeloppet: 

• mat 

• telefoni och bredband 

• kläder 

• försäkringar 

• hemutrustning 

• förbrukningsvaror. 

Vi ser med andra ord inte dina fasta kostnader, men kostnader som vi alla måste ha för att få vardagen att gå ihop. Kostnader som dock inte ingår i schablonbeloppet: 

• hobby- och fritidsintressen med tillhörande utrustning 

• tv-abonnemang 

• accessoarer och smink 

• exklusiva kläder  

• gåvor. 

Fasta utgifter är oundvikliga och ingår i schablonkostnader, vad du gör på fritiden och vilka kläder, mat med mera är upp till dig, men ingår inte.  

Det finns ingen nationell standard som bankerna måste följa när de skapar sina KALP-kalkyler, detta även om det finns ett schablonbelopp. Vi vet att det har blivit dyrare att leva 2023, någonting som Konsumentverket har i åtanke när de tar fram sin kostnadsberäkning. 

Hur mycket vill banken att jag har kvar att leva på? 

Bankerna är väldigt förtegna när det kommer till hur mycket de anser ska vara ett KALP-värde. Du ska dock inte hänga upp dig på detta då varje enskild individ har en personlig ekonomisk situation, med andra ord kan vi inte jämföra ditt KALP-värde med mitt eller din grannes.  

Hur du bor, hur mycket du har i lån, krediter och eventuella avgifter samt hur många ni är i just ert hushåll har en stor inverkan på vad du har kvar att leva på. Är du gift, äger fastighet och har tre barn, blir det svårt att ha samma värde som någon som exempelvis är singel, bor i hyresrätt och inte har några barn.  

Även om vi kan tycka att det är lite löjligt att banker och långivare ska försöka undanhålla vad de anser som ett bra KALP-värde, så är det även logiskt då det stoppar oss från att haka upp, jämföra och bli mentalt påverkade om vi inte skulle nå upp till det. 

Vad gör jag om jag har lägre levnadskostnader än KALP? 

När det kommer till KALP så finns det en del du kan göra för att förbättra din ekonomiska situation. Du kan se över dina utgifter och om det finns någonting som du kanske inte behöver? Exempelvis abonnemang du inte använder, skippa äta ute varje dag(vågar vi säga det?)Byta till ett billigare kaffe? 

Hur bor du? Har du möjlighet att se över ditt elavtal? Går det byta ut gamla vitvaror till nya, mer energisnåla? Eller kan du ändra några andra vanor för att spara pengar och få mer att leva på? Då banker och långivare inte kan se vad du spenderar dina pengar på, så går de inte in på detalj när det kommer till individuella KALP-värden. De tar som vi nämnt fram sina siffror från exempelvis Konsumentverket och inte dina utgifter. 

Varför det är bra att ha en buffert 

Det är alltid bra att ha en buffert, skulle du exempelvis behöva byta vitvaror, gå till tandläkaren med en trasig fyllning, eller om det dyker upp någon annan oväntad utgift som du inte räknat med. 

Banker ser gärna att du har minst 2 månadslöner som buffert. Detta betyder inte att du måste ha det, men det är till din fördel att ha ett sparande utifall det sker någonting ekonomiskt som du kanske inte förutsett.   

Läs även: Allt fler får avslag på bolåneansökan