Skuldkvot

Skuldkvot är summan om man dividerar ett hushålls totala låneskuld med ett hushålls totala inkomst. Skillnaden kallas skuldkvot och vanligtvis räknar man in hushållets inkomster, alltså inte egendom såsom bilar, fastigheter eller annat av värde. När det kommer till att ansöka om ett lån hos en borgenär (vanligtvis en bank) så brukar det finnas en tydlig gräns för skuldkvoten som borgenären har satt upp. Skulle skuldkvoten som hushållet har gå över denna gräns så kommer en ansökan att nekas. Man räknar ut skuldkvoten genom att det totala lånebeloppet hos ett hushåll divideras med årsinkomsten i ett hushåll under ett år. Lånebelopp räknas som CSN-lån, lån via kreditkort, bostadslån, prylar som är på avbetalning och liknande. Allt detta läggs ihop. Hushållets inkomster räknas utifrån summan efter skatt och inkluderar även olika bidrag som hushållet får, till exempel bostadsbidrag, barnbidrag eller liknande.

Exempel på hur skuldkvoten räknas ut

Vi kan ta ett exempel med ett typiskt hushåll: ett par som har fått ett barn. De bådas totala inkomst efter skatt är 50 000 kronor per månad och för deras barn får de 1 000 kronor i månaden i form av barnbidrag . Deras bostadsbidrag ligger på 1000 kronor per månad. Månadsinkomsten hamnar då på totalt 52 000 kronor som blir en årsinkomst på 624 000 kronor. Familjen har även ett bolån på två miljoner kronor och en CSN-skuld på sammanlagt 400 000. Totalt blir deras skuld 2,4 miljoner kronor som divideras med årsinkomsten på 624 000 kronor.

Med detta räkneexempel hamnar deras skuldkvot på 3,84 % som omvandlas, genom att man tar bort decimalen, till 384 %. Det är denna siffra som banken tittar på. Medel ligger på 343 % enligt Riksbanken. Absolut högst ligger den i Danderyd där skuldkvoten uppgår till hela 515 %. Detta trots att de som bor där har en högre lön än genomsnittet. Detta är dock genomsnittet för Danderyd; var fjärde hushåll i Danderyd har en skuldkvot som överstiger 660 % eller mer. Storstäderna har det tuffare än landsbygden.

Varför skuldkvoten är viktig

Det är inte bara för bankerna som en skuldkvot är viktig. Även när det kommer till att ta tempen på hur Sveriges hushåll ser ut just nu. För om skuldkvoten är hög visar det sig att många hushåll skulle ha det svårt ifall en krasch i ekonomin skulle förekomma. Riksbanken talar därför om att en skuldbubbla och en bostadsbubbla skulle drabba hushållen i storstäderna mest. Därför håller Riksbanken koll på hur bolånemarknaden utvecklas för att se vad för insatser som behövs.

Finansinspektionen tittar till exempel på hur man kan skärpa amorteringskraven för de som har en hög skuldkvot. Detta har dock kritiserats eftersom det anses slå mot de som redan har det tufft: alltså unga som inte har etablerat sig på arbetsmarknaden riktigt ännu, ensamhushåll och de som har en låg inkomst. Finansinspektionen brukar säga att en skuldkvot över 450 % anses vara en ekonomisk risk för banker när ett bolån ska tecknas. Sverige har i nuläget historiskt låg ränta men när den går upp kan det få kraftiga konsekvenser för många hushåll med hög skuldkvot.