Zmarta privatlån

När du får skuldsanering via Kronofogden kan du behöva leva på existensminimum, eller förbehållsbelopp som det också heter. Det är den del av lönen som du får behålla för att kunna ha en skälig levnadsnivå. I den här artikeln kan du läsa mer om vad existensminimum innebär.

Att leva på existensminimum

Om du får skuldsanering kan du behöva leva på existensminimum. Det betyder att Kronofogden beslagtar och kontrollerar din inkomst samtidigt som de låter dig behålla ett minimibelopp av din inkomst för att kunna betala mat, kläder och räkningar. Existensminimum är alltså den summa som anses vara tillräcklig för en skälig levnadsnivå för en person eller familj i Sverige. Resterande summa av lönen går till att betala av din skuld. Tanken är att du efter fem år med skuldsanering och existensminimum ska vara skuldfri.

Skulle du redan leva på existensminimum kan Kronofogden besluta att du slipper avbetalningsplanen och då behöver du inte längre betala av dina skulder.

Läs också: Skuldsanering - hur gör man?

Hur mycket är existensminimum?

Hur mycket existensminimum är baseras bland annat på konsumentprisindex och bestäms en gång per år. Existensminimum delas upp i två delar, normalbelopp och boendekostnad. Det är normalbeloppet som baseras på konsumentprisindex, vilket inkluderar exempelvis mat, försäkringar och kläder. För boendekostnaden kollar Kronofogden på individuell nivå hur din bostadssituation ser ut – om du bor i bostadsrätt eller hyresrätt exempelvis.

Hur stor del av existensminimum är boendekostnad?

Beloppet som du får behålla för din boendekostnad kan variera beroende på hur du bor. Om du bor i hyresrätt ska beloppet täcka dina hyra och värme. Om du däremot bor i en bostadsrätt eller villa gör Kronofogden en individuell prövning, då du kan ha andra utgifter för din bostad som värme, driftskostnader och ränta på bolån. Om du får något typ av bidrag, t.ex. barn-, studie- eller bostadsbidrag kan normalbeloppet och bostadskostnaden minska med samma summa. Minskningen kan aldrig bli större än vad själva ursprungsbeloppet är.

Läs även: Hur mycket skulder har jag?

Vad täcker normalbeloppet?

Kronofogden bestämmer hur stort normalbeloppet ska vara en gång per år, vilket baseras på konsumentprisindex som SCB fastställer på uppdrag av regeringen. Normalbeloppet ska bland annat räcka till:

  • Mat

  • Kläder

  • Försäkringar

  • Hygien

  • Telefon

  • El

I normalbeloppet räknas också dina familjeförhållanden in, vilket påverkar hur mycket du får som normalbelopp – om du är ensamstående, sambo eller gift samt om du har barn. För 2020 ligger normalbeloppet* på:

  • 5 002 kr för ensamstående

  • 8 264 kr för sambos eller gifta par som bor ihop

  • 3 055 kr för barn som är 7 år eller äldre

  • 2 654 kr för barn som är till och med 6 år

Normalbeloppet behöver inte se likadant ut varje månad eftersom att du också kan få tillägg för vissa kostnader, t.ex. medicin, läkarbesök, glasögon, omfattande tandvård, underhållsbidrag, kostnader för barnomsorg och specialkost samt färdmedel till och från jobbet. Läs mer om detta och senast uppdaterade normalbelopp på Kronofogdens hemsida.

Existensminimum och skuldsanering som pensionär

Det är också vanligt att pensionärer är skuldsatta. Om du ansökt om skuldsanering och fått det beviljat kan du behöva leva på existensminimum. Det är dock många pensionärer som redan lever på existensminimum på grund av låg pension, men det bör inte hindra dig från att söka skuldsanering ändå eftersom att du kan få hjälp med dina skulder.

*Källa: Kronofogden, år 2020

Foto: rupixen.com