Skolan måste hänga med i tiden: ersätt slöjd med privatekonomi
I veckan är det dags för landets elever att sätta sig i skolbänken igen. Samtidigt får vi signaler om att skolan inte hänger med i tiden. Arbetslösheten bland unga är på väg upp och allt fler unga ansöker idag om skuldsanering hos Kronofogden. En färsk undersökning visar också att 81,4 procent av landets 16-19-åringar vill lära sig mer om privatekonomi i skolan. Det här är en signal som måste tas på allvar. Den svenska skolan måste rusta eleverna för framtiden och vi uppmanar därför regeringen att ta bort slöjden i skolan och istället införa privatekonomi som ett eget ämne för alla elever redan från årskurs 6.
Förr i tiden fanns det säkert goda skäl till att alla elever skulle lära sig att snickra och sy på skoltid. Samtidigt har vi respekt för att man inte bara kan klämma in nya ämnen i en redan pressad läroplan. Därför anser vi att privatekonomi ska ersätta slöjd.
Argumenten för detta är flera. De senaste decennierna har flera branscher avreglerats. Idag är det självklart att vi fritt ska kunna välja vilket el- eller telebolag vi vill vara kund hos. Vi styr också över var stora delar av våra pensionspengar ska placeras eller vilket bolåneinstitut vi lägger våra bolån hos. En konsekvens av valfriheten är att det ställs allt högre krav på den enskilde individens kunskap om privatekonomi. Samtidigt visar en färsk undersökning bland 2286 gymnasieelever mellan 16-19 år att en överväldigande majoritet, 81,4 procent, skulle vilja lära sig mer om privatekonomi i skolan.
Undersökningen, som är genomförd på uppdrag av Ung Privatekonomi, visar vidare att intresset för att spara i aktier och fonder är stort. 69,2 procent vill komma igång och spara i aktier eller fonder. Och 16,7 procent gör det redan.
Det är hoppingivande att intresset för privatekonomi och sparande är så pass stort i de yngre generationerna. De kommer högst sannolikt att behöva både kunskaperna och kapitalet. Det handlar om tre saker:
För det första kommer dagens unga behöva låna betydligt mer pengar för att kunna bo, till skillnad från personer som varit inne länge på bostadsmarknaden. Det är svårt att få tag i hyresrätt idag och det gör att många unga väljer att köpa en lägenhet. Men prisrallyt på bostäder har lett till att äldre som funnits länge på bostadsmarknaden har fått se sina hus och bostadsrätter öka i värde. Men vi ser också en tydlig baksida med att bostadspriserna har ökat under många år. I takt med att priserna stiger ökar också förmögenhetsskillnaden mellan de som äger och de som inte äger en bostad. Kort sagt, de yngre generationerna måste räkna med att en stor del av inkomsten kommer att gå till boendet. Då blir det också viktigt med kunskaper om hur man sparar pengar på elavtal, telefoni och andra försäkringar.
För det andra behöver unga lära sig att spara istället för att ta dyra sms-lån. Det är inte bara boendet som kostar pengar. Unga behöver också lära sig att spara till andra saker. Tyvärr ser vi att många unga väljer snabba sms-lån istället för att spara pengar och sen köpa den efterlängtade resan eller prylen. Lånen är lockande eftersom pengarna kommer fort men har hög ränta och ska betalas tillbaka fort. Vi vet också att många av de som tar sms-lån hamnar hos kronofogden för obetalda räkningar. För att vända trenden måste medvetenheten om sparande öka bland unga människor.
För det tredje behöver unga tänka på att spara i aktier och fonder. Av de som väljer att spara gör väldigt många misstaget att lägga pengarna på ett sparkonto med en väldigt låg ränta. Det leder till att de går miste om värdeutvecklingen på börsen och ränta-på-ränta-effekten.
Utvecklingen ställer alltså helt nya krav på kunskaper om privatekonomi och sparande. Vi behöver säkerställa att dagens unga kan ställa krav och fatta medvetna beslut kring sin privatekonomi. Därför måste regeringen och utbildningsministern Anna Ekström säkerställa att privatekonomi blir ett eget ämne på schemat.
Försök har tidigare gjorts för att lyfta privatekonomi på schemat i gymnasiet. Men det är långt ifrån tillräckligt. Så länge privatekonomi inte är ett obligatoriskt kursmoment redan från årskurs 6 så kommer dagens unga att ha utmaningar med sin privatekonomi. Det riskerar i sin tur att leda till att många fortsätter att ta dyra sms-lån, hamna i skuldfällor eller tvingas inse att de aldrig kommer att ha råd med sitt drömboende.
Att i tidig ålder förstå och ta ansvar för sin ekonomi är oerhört viktigt. Men ytterst handlar det här om att Sverige ska ha en väl fungerande finanssektor samtidigt som de ekonomiska klyftorna mellan generationerna och i samhället minskar. Görs ingenting nu får kommande generationer betala ett högt pris.
Gustav Berghog, vd Zmarta
Henrik Johansson, vd Unga Aktiesparare och Ung Privatekonomi
