Vad är reporäntan?

Reporäntan var det tidigare namnet på Riksbankens viktigaste ränta, den som styr ränteläget i Sverige. Den 8 juni 2022 bytte den namn till styrräntan. Räntan fyller samma funktion som förut; det är bara namnet som är nytt. Söker du dagens nivå hittar du den under begreppet styrränta.

Namnet lever kvar i äldre artiklar, låneavtal och vardagsspråk, och många söker fortfarande på reporäntan när de vill veta hur ränteläget ser ut. Här förklarar vi var ordet kommer ifrån, varför det byttes ut och vad du ska hålla koll på i stället.

Varför bytte reporäntan namn till styrräntan?

Riksbanken bytte namn eftersom ordet reporänta hade blivit missvisande. Namnet syftade på penningpolitiska repor, en typ av återköpstransaktioner som Riksbanken inte hade använt sedan 2008. Namnbytet genomfördes den 8 juni 2022, och sedan dess är Riksbankens styrränta den officiella benämningen. Själva räntans uppgift, att påverka dagslåneräntan och räntorna i ekonomin, ändrades inte.

Vad betyder ordet reporänta?

Ordet kommer från engelskans repurchase agreement, återköpsavtal. En repa innebar att Riksbanken sålde eller köpte värdepapper av bankerna med löfte om att affären skulle vändas tillbaka efter en vecka, och räntan i den transaktionen blev bankernas pris för pengar. När Riksbanken slutade styra räntan den vägen tappade namnet sin koppling till verkligheten.

Vad ska du följa i dag i stället för reporäntan?

Följ styrräntan, som är samma ränta under sitt nuvarande namn. Riksbankens senaste besked innebar en oförändrad styrränta på 1,75 % (juli 2026). Beskeden påverkar framför allt dig som har lån med rörlig ränta, eftersom bankernas räntor brukar följa med. Har du bolån märks förändringar oftast vid nästa villkorsändringsdag.