Så tar du reda på hur mycket skulder du har
Du får fram dina skulder genom tre källor: en kreditupplysning på dig själv (visar lån och krediter som rapporterats till kreditupplysningsföretagen), Kronofogdens e-tjänst (visar eventuella skulder under indrivning) och dina långivares egna sidor. Ingen enskild källa visar allt – kombinera alla tre för full bild.
Steg 1: Ta en kreditupplysning på dig själv
Hos kreditupplysningsföretagen ser du de flesta lån och krediter som är registrerade på dig. Hos UC – som de flesta banker använder – kan du se dina registrerade krediter, förfrågningar och eventuella betalningsanmärkningar. Du har dessutom rätt till ett kostnadsfritt registerutdrag enligt dataskyddsförordningen (GDPR) från varje kreditupplysningsföretag.
Att kontrollera sina egna uppgifter påverkar inte din kreditvärdighet, en så kallad egenupplysning registreras inte som en förfrågan när banker gör kreditprövning.
Steg 2: Kontrollera hos Kronofogden
Logga in på Kronofogdens Mina sidor eller ring deras kundservice för att se om du har skulder under indrivning, pågående betalningsförelägganden eller utmätning. Många upptäcker gamla skulder här som aldrig syns i kreditupplysningen, till exempel obetalda p-böter eller offentliga avgifter. Har du obetalda skulder hos Kronofogden behöver de hanteras först: de hindrar normalt en låneansökan.
Steg 3: Gå igenom långivare, kort och delbetalningar
Kreditupplysningen fångar inte alltid allt – särskilt inte nyare delbetalningar och fakturakrediter. Gå igenom:
Internetbanken hos varje bank du har lån i – aktuellt saldo och ränta
Kreditkort – utnyttjad kredit och räntesats efter räntefri period
Delbetalningar och fakturaköp (t.ex. via betaltjänster i e-handel) – logga in i respektive app
Kivra och e-post – sök på "faktura", "avi" och "kredit" för att hitta bortglömda åtaganden
CSN – studieskulder syns på Mina sidor hos CSN (de ingår inte i kreditupplysningen)
Steg 4: Sammanställ – belopp, ränta, avgift, bindning
Gör en enkel lista med fyra kolumner för varje skuld: kvarvarande belopp, nominell ränta, månadsavgifter och om räntan är bunden eller rörlig. Den listan är hela beslutsunderlaget för nästa steg – oavsett om det blir extra amortering, avslutade krediter eller ett samlingslån.
Skuld | Belopp | Ränta | Avgift/mån | Bunden? |
Kreditkort | ||||
Delbetalning | ||||
Privatlån |
Vad gör jag när jag har full koll?
Det beror på vad listan visar. Klarar du betalningarna men ser flera dyra småkrediter kan ett samlingslån sänka din räntekostnad, med en ansökan via Zmarta jämför du erbjudanden från flera banker och långivare med en enda UC. Läs mer om att samla lån. En kreditprövning görs alltid.
Visar listan i stället att inkomsterna inte räcker till betalningarna? Då är rätt första steg kommunens kostnadsfria budget- och skuldrådgivning (kontaktuppgifter på hallåkonsument.se) – inte ett nytt lån.
Vanliga frågor och svar
Kan jag se alla mina skulder på ett ställe?
Nej, det finns ingen samlad tjänst som visar allt. Kreditupplysningen visar rapporterade krediter, Kronofogden visar skulder under indrivning, och CSN samt vissa delbetalningar behöver kontrolleras separat.
Påverkas min kreditvärdighet av att jag kollar mina egna skulder?
Nej. En egenupplysning registreras inte som en kreditförfrågan och påverkar inte din kreditvärdighet.
Hur vet jag om jag har betalningsanmärkningar?
De syns i kreditupplysningen på dig själv, till exempel via UC:s tjänster eller ett kostnadsfritt GDPR-registerutdrag. En anmärkning finns kvar i tre år för privatpersoner.
Vad räknas som skuld hos Kronofogden?
Skulder där borgenären begärt indrivning – till exempel efter ett betalningsföreläggande. Ett obetalt inkassokrav har ännu inte nått Kronofogden, men kan göra det om det förblir obetalt.
