Regressrätt

Denna term används i sammanhang rörande vissa ekonomiska åtaganden, oftast med flera parter involverade. I grunden är denna rätt något som en fysisk eller juridisk person kan tillerkännas om denne erlagt en skuld, helt eller delvis för annans räkning. Detta låter krångligt men kan lättast förklaras med: Om A och B tillsammans är skyldiga att betala C en summa pengar och enbart A erlägger denna, då får A rätt att kräva B på hälften. Detta är regressrätt. En klar grund är att den som betalat kan visa, 1) att en gemensam betalningsskyldighet föreligger, 2) att ersättning verkligen erlagts. Punkt 1 bör vara en handling som klart utvisar detta och punkt 2 någon form av kvittens. Vanligen måste en regressrätt utkrävas inom 10 år (preskriptionstid) men kan även vara 3 år i vissa fall.

Åtagande och skuld

Ärenden där regressrätt kan bli följden är vid privatlån, när skadestånd utdöms och i försäkringsfall. Banklån som tecknas med hjälp av borgen var mycket vanligt förr och i mindre omfattning numer. I dessa fall brukar två borgensmän teckna sig som säkerhet om långivaren (främst banker) kräver detta. Borgen är således ett ekonomiskt åtagande. I det fall låntagaren inte sköter återbetalning till långivaren kan banken kräva att borgensmännen betalar i låntagarens ställe. Om bara den ene av dem betalar skulden kan denne kräva regressrätt gentemot den andre borgensmannen.

Andra fall är när en gärningsman döms att betala skadestånd till den drabbade vid exempelvis egendoms- eller kroppsskada med bestående men som följd. Det kan således vara någon som satt annans bostad i brand eller en misshandel. Om denne döms att betala skadestånd till brottsoffret men inte betalar kan Brottsoffermyndigheten gå in och se till att den drabbade får ersättning. Myndigheten får då regressrätt gentemot den dömde brottslingen. I vissa fall kan försäkringsbolag som utbetalat ersättning erhålla regressrätt mot någon som genom vårdslöshet har orsakat den skada som ersättningen gäller.

Rättsfall där regressrätt utdömdes

Två värdefulla och speciella bilar blev stulna. Försäkringsbolaget utlyste då två hittelöner till den person som kunde ge uppgifter om stölden. Fordonen hade senare övergivits. Den som hittade bilarna och rapporterade till polis och försäkringsbolag fick också hittelön för båda bilarna. De som tillgripit fordonet greps och en rättegång om tillgrepp av fordon inleddes. Tjuvarna dömdes för brottet och att betala skadestånd. I beloppet ingick en mindre summa som var de hittelöner som försäkringsbolaget stod för. Den delen var regressrätt som tjuvarna dömdes att betala utöver själva skadeståndet för skador på fordonen.

En råkade ut för inbrott i valvet där kunder hade sina bankfack. Skador uppkom på valvet och kunderna fick sina tillhörigheter stulna. Vaktbolaget som enligt avtal svarade för bevakning och säkerhet gentemot banken ansågs av banken som vårdslösa då de inte kunde skydda banken. En rättegång om regressrätt där bevakningsbolaget krävdes på ersättning för både skador och förlorat gods inleddes. Fallet gick från tingsrätt till hovrätt som dömde bevakningsbolaget att betala bankens skador men inte kundernas ur bankfacken stulna föremål.