Lånebarometern 2019

En analys av den svenska marknaden för konsumtionslån

I denna femte utgåva av Zmartas lånebarometer presenteras unik statistik och insikter kring marknaden för konsumtionskrediter i Sverige. Rapporten är baserad på verkliga data från tusentals utbetalda lån förmedlade genom Zmartas plattform från helåret 2018, och jämför också utvecklingen med året innan.

Rapporten belyser inte bostadslån eller sms-lån, utan fokuserar på enbart konsumtionskrediter utbetalda från etablerade långivare efter genomförd kreditprövning.

Zmartas lånebarometer ger en tydlig översikt av vilka i Sverige som tar konsumtionslån, hur mycket som lånas samt för vilka ändamål lånen tas. Den belyser också skillnader mellan kön, åldersgrupper och inkomstgrupper, samt ger en bild av hur man lånar runt om i landet. Såväl nya lån som omläggning av befintliga lån beskrivs i rapporten. I slutet av rapporten presenteras en sammanfattning av 2018 och en prognos för hur Zmarta tror att marknaden kommer att utvecklas under 2019.

Innehållsförteckning

• Huvuddrag av rapporten för 2018

• Vilka är det som tar konsumtionslån i Sverige?

• Var bor de som lånar?

• Hur mycket lånas och till vilka ändamål?

• Vem tar omläggningslån?

• Sammanfattning och framåtblick för konsumtionslånemarknaden under 2019

Några av huvuddragen i rapporten för 2018

• Genomsnittslånet på samma nivå som förra året – män lånar mer än kvinnor

Det totala antalet lån som förmedlades genom Zmartas plattform ökade under 2018 jämfört med 2017, men det genomsnittliga lånebeloppet för nya lån var 107 253 kronor, att jämföra med 109 424 under 2017, vilket motsvarar en minskning med knappt 2 procent. Män fortsätter låna mer än kvinnor – 118 763 kronor jämfört med 90 579 kronor i genomsnitt. Sett till ålder var det gruppen 26–35 år som tog flest antal lån – 26,2 procent av alla lån. Det var däremot åldersgruppen 36–45 år som tog störst lån, med ett genomsnittligt lånebelopp på 123 188 kronor.

• Stockholmarna lånade mest – Gotland lånade minst

Invånarna i Stockholms län lånade störst belopp, i genomsnitt 131 079 kronor per lån, vilket var en liten ökning jämfört med 2017. Huvudstaden stod även för 26,4 procent av det totala antalet nya konsumtionslån i Sverige 2018. Sett till antal lån i förhållande till befolkning var det däremot invånarna i Västmanlands län som tog flest lån – 3,1 lån per 1000 invånare. Minst antal lån per invånare hade Västerbottens län, med 1,8 lån per 1000 invånare. Precis som under 2017 var det gotlänningarna som lånade lägst belopp förra året. Invånarna på Gotland lånade i genomsnitt 64 933 kronor, en minskning med drygt 15 procent jämfört med föregående år.

• Bostadsrenoveringar och fordon vanligast att låna till

De i särklass vanligaste ändamålen för konsumtionslån under 2018 var bostadsrenovering och köp av bil, båt eller MC. Närmare 20,6 procent av alla lån som togs var till bostadsrenovering, en ökning på 1,4 procentenheter jämfört med under 2017. Lån till bil, båt eller MC utgjorde 20,1 procent av alla lån under 2018. Det genomsnittliga beloppet för lån till resor och nöjen minskade förra året, vilket är en tydlig förändring gentemot 2017, då lån till samma ändamål ökade. Under 2018 var det genomsnittliga lånebeloppet för resor och nöjen 48 258 kronor, att jämföra med 57 273 kronor år 2017, och 43 339 kronor år 2016.

• Omläggningslån: Omläggningslån vanligast i Gävleborgs län

Boende i Gävleborgs län tog flest omläggningslån i förhållande till befolkningen, med 2,0 lån per 1 000 invånare. Liksom tidigare år tog män omläggningslån i större utsträckning än kvinnor – 54,6 procent av lånen togs av män och 45,4 procent av kvinnor. Antalet omläggningslån ökade mest i åldersgruppen 25–35 år.

Vilka är det som tar konsumtionslån i Sverige?

Andelen manliga låntagare ökar

Män tar fortsatt fler lån och lånar till högre belopp än kvinnor. Detta är ett mönster som framkommit i samtliga upplagor av Lånebarometern. Andelen män som tog konsumtionslån ökade något under 2018, och vid årets slut stod männen för 59,2 procent av alla nya lån, jämfört med 58,7 procent föregående år. Det genomsnittliga lånebeloppet uppgick till 118 763 kronor för männen och 90 579 för kvinnorna. Bland både män och kvinnor minskade storleken på lånen under 2018, med 1,1 procent för männen och 3,9 procent för kvinnorna.

Yngre lånar mindre belopp

Svenskar i alla åldrar tog konsumtionslån under 2018. Den åldersgrupp som tog flest lån var de mellan 26 och 35 år. Gruppen stod för 26,2 procent av det totala antalet nya lån under 2018, en ökning med 0,5 procentenheter sedan 2017. Den åldersgrupp som lånade störst belopp under 2018 var dock de i åldrarna 36–45 år, som i genomsnitt lånade 123 188 kronor.
Det genomsnittliga lånebeloppet minskade i flera åldersgrupper under 2018. Mest minskade det bland de yngsta – i genomsnitt minskade lånen med 6 172 kronor bland 18–25-åringarna under 2018 jämfört med året innan. I åldersgruppen 56–65 år steg lånebeloppen i genomsnitt med 2 200 kronor, och för dem över 65 år steg lånebeloppen med 2 801 kronor i genomsnitt.

Personer som lever i par tar fler lån än singlar

Närmare hälften av alla svenskar som tar konsumtionslån har en årsinkomst mellan 300 000 kronor och 449 999 kronor per år, 47,3 procent av alla lån tas av personer i denna inkomstgrupp. 37,1 procent av lånen tas av personer med inkomster på 150 000 – 299 999 kronor per år. Svenskar som lever i par, det vill säga är gifta eller i ett samboförhållande, tar lån i högre utsträckning än singlar. 54,9 procent av alla lån togs av personer som lever i par, resterande togs av ensamstående, skilda och änkor eller änklingar. En klar majoritet av alla låntagare var fast anställda – 72,5 procent. Egenföretagare, pensionärer och timanställda står för cirka 6 procent vardera av de totala antalet lån.

Var bor de som lånar?

Flest lån per invånare i Västmanland och Stockholm

Invånarna i Västmanland och Stockholm tog flest lån sett till befolkningsmängd under 2018, med 3,1 lån per 1 000 invånare i respektive region. Detta kan jämföras med rikssnittet på 2,7 lån per 1 000 invånare. Även Södermanland (3,0), Jönköping (2,8), Västernorrland (2,8) och Gävleborg (2,8), tog fler lån sett till befolkningsmängden än riksgenomsnittet. Minst respektive näst minst antal lån tog Västerbotten och Östergötland, med 1,8 och 2,1 lån per 1000 invånare.

Stockholm lånar mest

Totalt sett lånade invånarna i Stockholms län mest under 2018 – 26,5 procent av alla konsumtionslån togs i huvudstadsregionen. Stockholmarna var även de som tog de största lånen, med ett genomsnittligt lånebelopp på 131 079 kronor. Detta motsvarar en marginell ökning sedan 2017, då det genomsnittliga lånebeloppet för Stockholms invånare uppgick till 130 528. Efter Stockholm var det invånarna i Uppsala län och Västra Götaland som lånade störst belopp, i snitt 111 807 respektive 106 851 kronor. Lägst belopp lånade man på Gotland, i genomsnitt 64 933 kronor. Det genomsnittliga lånebeloppet för riket som helhet låg på 107 253 kronor under 2018, vilket innebär en minskning med knappt 2 procent sedan 2017.

Män och kvinnor i olika regioner

Trenden att män tar fler konsumtionslån än kvinnor höll i sig under 2018 och fördelningen såg snarlik ut i samtliga av landets län. Män tenderar även fortsatt att ansöka om större lån än kvinnor. Störst lån av alla tog män i Stockholms län, som i genomsnitt lånade 142 237 kronor, följt av män i Uppsala län vars genomsnittliga lånebelopp låg på 127 288 kronor. Kvinnor i Stockholm lånade i snitt 114 002 kronor. Lägst lånebelopp ansökte kvinnor på Gotland om, i genomsnitt 43 222 kronor. Även bland männen var det på Gotland man lånade lägst belopp, med ett genomsnitt på 83 931 kronor.

Hur mycket lånas och till vilka ändamål?

Bostadsrenovering och fordon vanligast att låna till

Under 2018 var lån till renovering av bostaden den största kategorin av de nya lån som förmedlades av Zmarta, 20,6 procent av lånen angavs gå till renovering. Det genomsnittliga beloppet för denna typ av lån var 142 874 kronor, vilket var en ökning med 10 591 kronor jämfört med 2017. I Dalarna och Västernorrland lånade man oftare till renoveringar än i resten av Sverige. I båda dessa län stod lån till bostadsrenovering för 24,0 procent av de totala lånen.

Den näst vanligaste anledningen för att ta ett konsumtionslån under 2018 var till köp av bil, båt eller MC. 20,1 procent av det totala antalet förmedlade lån användes till fordonsköp, något lägre än under 2017. I genomsnitt lånade svenskarna 121 165 kronor till fordonsköp under 2018, vilket var 8 177 kronor mer än året innan. Jönköpings län var den region där man oftast lånade till bil, båt eller MC. Hela 26,0 procent av lånen i länet gick till ett fordonsköp. Man lånade dock till ett lägre belopp än riksgenomsnittet, i genomsnitt 107 936 kronor.

Det genomsnittliga beloppet för lån till resor och nöjen minskade under 2018. Detta är en tydlig förändring gentemot 2017, då lån till samma ändamål ökade tydligt. Under 2018 var det genomsnittliga lånebeloppet för resor och nöjen 48 258 kronor, att jämföra med 57 273 kronor år 2017, och 43 339 kronor år 2016.

Majoriteten av alla nya lån tas till relativt låga lånebelopp - 56,9 procent av lånen tas till lägre belopp än 60 000 kronor. Hela 43,5 procent av alla nya lån som tas är på under 40 000 kronor, och 23,2 procent av lånen tas till ett belopp på under 20 000 kronor.

Vanligaste ändamålet bland kvinnor och män

Det vanligaste ändamålet för konsumtionslån bland män var köp av bil, båt, eller MC. Dessa lån utgjorde 23,1 procent av alla lån tagna av män. Bland kvinnor var det vanligaste lånet till renovering av bostaden. 21,0 procent av alla lån tagna av kvinnor gick till renovering. En intressant iakttagelse är att lån till tandläkare var mer än dubbelt så vanligt bland kvinnor – 8,4 procent av lånen tagna av kvinnor gick till ändamålet jämfört med 4,0 procent bland männen.

Flest lån till investeringar i eget företag togs i Västerbotten

I Västerbotten tog man störst andel lån med syftet att investera i eget företag. Knappt 5,5 procent av lånen i länet gick till investeringar i det egna företaget, jämfört med 4,1 procent i övriga landet. I Västerbotten lånade man också klart mer till resor och nöjen än i övriga landet. 8,4 procent av västerbottningarnas lån gick till ändamålet, jämfört med genomsnitt på 7,1 procent i resten av landet.

Flest lån togs i oktober

Flest lån togs i oktober månad och minst lån togs i februari. Närmare 10,7 procent av alla lån förmedlades i oktober, medan 6,2 procent av lånen förmedlades i februari. Lån till renovering var vanligast i augusti, och de flesta lån till köp av bil, båt, eller MC togs i juni. Lån till övrig konsumtion och mindre köp var vanligast i december.

Vem tar omläggningslån?

Omläggningslån fortsatt vanligast i medelåldern

Omläggningslån är lån som tas för att samla eller lägga om befintliga skulder och krediter. Denna typ av lån var vanligast bland personer i åldrarna 46–55 år – som stod för 25,4 procent av det totala antalet omläggningslån. Åldersgruppens andel minskade dock med 1,7 procentenheter under 2018, från 27,2 procent år 2017. Den grupp vars andel av omläggningslånen som ökade mest under 2018 var de i åldersspannet 26–35 år. År 2017 stod denna grupp för 16,3 procent av de totala antalet omläggningslån, och under 2018 ökade andelen med 3,7 procentenheter till 20,0 procent. Den grupp där andelen minskade mest var de i åldrarna 56–65 år, från 21,2 procent 2017 till 18,5 procent av det totala antalet omläggningslån som förmedlades under 2018.

Fler män än kvinnor tar omläggningslån

Liksom under 2017 tog män fler omläggningslån än kvinnor under 2018. Män stod för 54,6 procent av det totala antalet omläggningslån, och kvinnor för 45,4 procent. Männen lånade också till ett större belopp än kvinnorna – 2018 var det genomsnittliga omläggningslånet bland män 305 730 kronor. För kvinnor var det motsvarande lånebeloppet för omläggningslån 259 561 kronor. Bland både män och kvinnor var det genomsnittliga omläggningslånet större under 2018 än 2017. Lånebeloppen ökade med i genomsnitt 7,7 procent bland kvinnor och 6,9 procent bland män. Den genomsnittliga storleken för ett omläggningslån i Sverige var 284 789 kronor 2018, en ökning med 7,3 procent sedan 2017.

Boende i Gävleborg tar flest omläggningslån per invånare

Flest antal omläggningslån togs i storstadsområdena. Mer än hälften av alla omläggningslån togs i Stockholms län, Västra Götaland och i Skåne. Flest antal omläggningslån i förhållande till befolkningen tog dock boende i Gävleborgs län, med 2,0 omläggningslån per 1 000 invånare. Därefter följer Västmanland och Södermanland, båda med 1,8 omläggningslån per 1 000 invånare. Det län där befolkningen tog klart minst antal omläggningslån var Västerbotten. Boende i Västerbotten tog endast 0,9 lån per 1 000 invånare. Störst belopp lånade man i Stockholm, där det genomsnittliga omläggningslånet uppgick till 294 166 kronor under 2018. I Jämtland var omläggningslånen minst, 260 588 kronor i genomsnitt.

Sammanfattning och framåtblick för konsumtionslånemarknaden under 2019

De senaste åren har svenskarna lånat allt mer. Mellan 2015 och 2017 ökade det genomsnittliga lånebeloppet i Sverige från 81 840 kronor till 109 424 kronor. Under 2018 minskade motsvarande belopp en aning, till 107 253 kronor, men trenden att ta större konsumtionslån ser ut hålla i sig. Svensk BNP har växt stadigt de senaste åren¹, vilket går hand i hand med ökad konsumtionskraft och vilja att investera. Marknaden för konsumtionslån har följt den utvecklingen, och mycket tyder på att svenskars benägenhet att låna kommer att ligga på en stadig nivå även under 2019.

Trots en allmänt god utveckling av den globala och svenska ekonomin var 2018 ett år präglat av stagnation på bostadsmarknaden och nedgångar på börsen. Samtidigt ökar svenskars konsumtion - mellan 2007 och 2017 ökade konsumtionen i Sverige med 22 procent². Vår benägenhet att konsumera, och låna, ändras vid förändringar i konjunktur och marknadsförutsättningar. Ett exempel är bostadsmarknaden. Att bostadspriserna sjönk och att färre bostäder såldes under 2018 än föregående år kan exempelvis leda till att svenskar snarare investerar i sina befintliga bostäder. Lån till renoveringar utgjorde hela 20,6 av alla lån som förmedlades genom Zmartas plattform under 2018, vilket dessutom är en ökning jämfört med 2017. Om denna trend fortsätter kan vi komma att se en fortsatt ökning av lån till bostadsrenoveringar även om omsättningen av sålda bostäder minskar under 2019.

En annan marknad som genomgår en stor förändring är bilindustrin. Förra året var det tredje starkaste året någonsin för personbilsförsäljning, enligt Bil Sweden³. Samtidigt gick en femtedel av alla nya lån som förmedlades under 2018 till köp av bil, båt eller MC. Det finns dock indikationer på att nybilsregistreringar kan komma att minska. Vid halvårsskiftet förra året introducerades det nya fordonsskattesystemet Bonus-malus, som medför höjningar av fordonsskatten under de tre första åren för nya personbilar. Skatten ökar ju mer utsläpp bilen orsakar. De som äger elbilar påverkas därför inte lika mycket av det nya systemet. Köpen av elbilar ökar dessutom kraftigt⁴ – bara under januari 2019 registrerades 898 fler elbilar än motsvarande månad 2018, en ökning med hela 483 procent. Hur bilmarknaden utvecklas under 2019 kommer även påverka konsumtionslånemarknaden. Den svenska bilflottan utgörs alltmer av eldrivna fordon, och viljan att övergå till fossilfri transport kommer att prägla andelen lån som tas till bilar även under 2019.

Fordons- och bostadsmarknaden utgör grundstenar för svenskars konsumtion, vilket återspeglas i att över 40 procent av alla lån som förmedlades av Zmarta under 2018 gick till bostadsrenoveringar, inredning samt köp av bil, båt eller MC. Hur dessa marknader utvecklas under 2019 kommer givetvis att bli avgörande även för årets lånemarknad.

¹ https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2016/bruttonationalprodukten-bnp/
² https://www.aktuellhallbarhet.se/wp-content/uploads/2018/12/181220konsumtionsrapporten2018.pdf
³ http://www.bilsweden.se/statistik/nyregistreringar_per_manad_1/nyregistreringar-2018/ett-ryckigt-2018-med-stor-omstallning-och-fortsatt-hoga-registreringar
⁴ https://teknikensvarld.se/explosionsartad-okning-av-elbilar-i-januari/

Definitioner:

Konsumtionskrediter definieras vanligtvis som lån till hushåll för förvärv av konsumtionsvaror och tjänster för eget bruk. I begreppet ingår alla konto- och kreditkortskrediter, krediter för resor samt övriga krediter som beviljats hushållen för konsumtion (till exempel krediter för anskaffning av bil, hushållsmaskiner och så vidare).

Bostadslån samt studielån från CSN ingår inte i begreppet men lån till studier som inte är studiemedelsberättigade klassificeras ofta som konsumtionskrediter.

Den analys och sammanställning som gjorts för att producera Zmartas lånebarometer har gjorts med stor noggrannhet. Zmarta kan dock inte garantera korrektheten i samtliga observationer eller slutsatser. Vi reserverar oss därför för eventuella felskrivningar.

Om Zmartas lånebarometer

Zmartas lånebarometer syftar till att ge en ökad förståelse om marknaden för konsumtionskrediter i Sverige. Rapporten är unik i sitt slag då den baseras på verkliga data från tiotusentals utbetalda lån under helåret 2018.

Om Zmarta

Zmarta erbjuder konsumenttjänster inom bank, el och försäkringar. I företagsgruppen ingår bland annat Zmarta, Elskling, Insplanet och Freedom Finance. Företaget grundades 1999, har över 300 anställda och kontor i Stockholm, Ängelholm, Jönköping, Helsingfors och Oslo. Zmarta ägs av medieföretaget Bauer Media Group.