Bolånekunder snuvas på räntefesten

I maj 2024 sänkte Riksbanken styrräntan för första gången på åtta år. Sedan dess har det blivit ytterligare sju sänkningar. Den senaste presenterades i slutet av september i år, vilket innebär att styrräntan gått från 4,0 till 1,75 procent på knappt ett och ett halvt år – en sänkning med totalt 2,25 procentenheter. Men eftersom snitträntorna endast visar nya och omförhandlade lån är det först nu vi kan se hur mycket av sänkningarna som bankerna har fört över till sina bolånekunder.

Hushåll går miste om miljarder

Zmarta har tittat på utvecklingen för snitträntorna hos tolv av de största bankerna under motsvarande period. Den visar att ingen av bankernas snitträntor har fallit lika mycket. Snittsänkningen är 2,09 procentenheter, alltså 14 punkter mindre än Riksbanken. Det innebär att en genomsnittlig bankkund kan gå miste om 1 400 kronor om året i minskade ränteutgifter – för varje miljon som lånas. Sett till de svenska hushållens sammanlagda bostadslån handlar det om en räntesmäll på cirka 5,9 miljarder kronor om året – ifall skillnaden består.

– Det är tydligt att bankerna valt att prioritera de egna marginalerna i stället för att hjälpa till och ta fullt ansvar för att vända en utdragen lågkonjunktur. Jag kan tycka att det är lite gnidet och oansvarigt, säger Charlie Tideman, hushållsekonom på Zmarta.

Bankerna med största räntefallet

Snitträntorna hos Ica-banken har fallit mest sedan Riksbanken började justera ned styrräntan förra våren, följt av de fyra storbankerna. Men sänkningarna sker från höga nivåer. De senaste snitträntorna för oktober 2025 som Zmarta sammanställt, visar snarare att Skandiabankens kunder haft de mest fördelaktiga bolåneräntorna under månaden (2,51%). Tvåa och trea på samma lista placerar sig Landshypotek (2,55%) och Danske Bank (2,58%).

– Vi kunder måste helt klart bli bättre på att jämföra och förhandla våra räntor. Annars riskerar vi en onödig räntesmäll. Vår undersökning visar att det just nu finns goda möjligheter att pressa räntan ytterligare, säger Charlie Tideman på Zmarta.

”Gratispengar för bankerna”

De svenska hushållen har sammanlagt bostadslån på drygt 4 200 miljarder kronor. En stor del av bankernas finansiering kommer från hushållens inlåning, framförallt löne- och sparkonton. I augusti uppgick den till cirka 2 900 miljarder kronor. Nästan lika mycket lånar bankerna upp via säkerställda obligationer, närmare 2700 miljarder kronor. Enkelt förklarat kan man säga att kostnaden för att omvandla obligationerna till rörliga bolån, är räntan för Stibor 3-mån plus påslag. I oktober var totalkostnaden cirka 2,08 till 2,15 procent – beroende på obligationernas löptid. Kostnaden för hushållens inlåning är nära noll för de fyra storbankerna. Detta efter att sparräntorna sänkts kraftigt i oktober, visar Zmarta månatliga genomgång. Snitträntan på rörliga bolån låg på 2,66 procent under samma månad.

– Hushållens sparande innebär i många fall gratispengar för bankerna när sparräntorna på många håll utraderats. Men exakt vad bankerna betalar för den totala finansieringen av bostadslån skiljer sig stort. Det enda vi kan konstatera är att prutmån finns för hushåll som tar sig tid att jämföra, säger Charlie Tideman på Zmarta.

Här har snitträntorna fallit mest:

Om undersökningen:
Zmarta har gått igenom genomsnittsräntorna för rörliga bolån för mars 2024 och oktober 2025. Vi har sedan jämfört dem med Riksbankens styrränta under samma period. För att räkna ut kostnaden för att omvandla säkerställda obligationer till rörliga bostadslån har vi räknat på snittet för Stibor 3-mån (1,91%) under oktober månad plus ett påslag på mellan 0,17 och 0,24 procentenheter. Källor i texten är SCB, Association of Swedish Covered Bond issuers (ASCB), di.se och Zmarta.