Lönar det sig att binda räntan? Så ofta har bundet slagit rörligt 2005–2026
Att binda bolåneräntan på ett eller två år har varit billigare än rörlig ränta i cirka 60 procent av fallen, enligt jämförelsetjänsten Zmartas genomgång av SCB:s räntestatistik för nya bolån från 2005 till september 2026. På tre år har det lönat sig i 44 procent av fallen och på fem år i bara 29 procent. Tajmingen är avgörande: den största vinsten gjorde den som band räntan på fem år hösten 2021, strax innan räntechocken.
Kort sammanfattat
Att binda bolåneräntan på 1 år har varit billigare än rörlig ränta (3 mån) i 60 procent av fallen: 145 av 242 bindningar som startade mellan september 2005 och oktober 2025, enligt jämförelsetjänsten Zmartas genomgång av SCB:s statistik.
Att binda på 2 år har lönat sig i 61 procent av fallen och på 3 år i 44 procent, räknat på bindningar som startade från november 2014.
Att binda på 5 år har bara lönat sig i 29 procent av fallen (39 av 134) sedan september 2010. I snitt har det kostat 6 600 kronor mer per år än rörlig ränta, för ett bolån på 2 miljoner kronor.
Med perfekt tajming hade ett hushåll med bolån på 2 miljoner kronor kunnat spara nästan 240 000 kronor jämfört med rörlig ränta sedan 2005. Med sämsta tänkbara tajming hade det kostat närmare 360 000 kronor extra.
I september 2026 var snitträntan för nya bolån 2,72 procent med rörlig ränta och 3,60 procent med fem års bindningstid, enligt SCB.
Lönar det sig att binda bolåneräntan?
Historiskt har det oftast lönat sig att binda räntan på kort tid, men sällan på lång tid. Att binda på ett eller två år har varit billigare än rörlig ränta i cirka 60 procent av fallen, medan femårig bindning bara har lönat sig i knappt 30 procent av fallen. Det visar jämförelsetjänsten Zmartas genomgång av SCB:s statistik över räntor på nya bolån sedan 2005.
Zmarta har jämfört den bundna räntan för varje startmånad med vad samma lån hade kostat med rörlig ränta under hela bindningstiden. Med rörlig ränta avses här tre månaders bindningstid, där räntan sätts om fyra gånger per år.
På tre år är det knapp fördel för rörligt: treårsbindningen har lönat sig i 44 procent av fallen. Ändå har den i snitt gett en vinst på 6 200 kronor per år för ett bolån på 2 miljoner kronor, eftersom de största vinsterna kom för lån som bands 2020–2022, strax före och under räntechocken.
– Att binda räntan är i grunden ett vad om framtiden. För att vinna måste räntan stiga mer än vad marknaden räknar med. För de längre bindningstiderna har det i princip bara hänt under en enda period, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.
Så ofta har det lönat sig att binda:
Bindningstid | Lönat sig att binda | Snitt per år* |
1 år | 60% (145 av 242) | +900 kr |
2 år | 61% (73 av 120) | +3 700 kr |
3 år | 44% (48 av 108) | +6 200 kr |
5 år | 29% (39 av 134) | −6 600 kr |
*Genomsnittlig vinst (+) eller förlust (−) per år för ett bolån på 2 miljoner kronor jämfört med rörlig ränta (3 mån), före ränteavdrag. Snitt för alla startmånader. Källa: Zmarta/SCB
När var det bäst att binda räntan?
Den bästa tidpunkten att binda bolåneräntan sedan 2005 var hösten 2021, strax innan inflationen och räntechocken slog till. Den som band på fem år i oktober 2021 fick i snitt en bolåneränta på 1,38 procent, medan den rörliga räntan i snitt kostade 3,27 procent de följande fem åren. För ett bolån på 2 miljoner kronor motsvarar det närmare 190 000 kronor i lägre räntekostnader under bindningstiden, före ränteavdrag.
Sämst var det att binda på fem år i april 2011. Den som gjorde det betalade närmare 240 000 kronor mer än med rörlig ränta under bindningstiden, för samma lån. Även den som band på två eller tre år hösten 2023, nära räntetoppen, har förlorat på det.
Bästa och sämsta tillfället att binda:
Bindningstid | Bästa tillfället | Vinst per år* | Sämsta tillfället | Förlust per år* |
1 år | mars 2022 | +21 200 kr | oktober 2008 | −51 000 kr |
2 år | februari 2022 | +37 200 kr | november 2023 | −16 000 kr |
3 år | december 2021 | +43 000 kr | september 2023 | −13 400 kr |
5 år | oktober 2021 | +37 600 kr | april 2011 | −47 400 kr |
*Per år för ett bolån på 2 miljoner kronor jämfört med rörlig ränta (3 mån) under hela bindningstiden, före ränteavdrag. Källa: Zmarta/SCB
Hur mycket hade man kunnat spara med perfekt tajming?
Med perfekt tajming sedan 2005 hade ett hushåll med bolån på 2 miljoner kronor kunnat spara nästan 240 000 kronor jämfört med att ha rörlig ränta hela tiden. Mer än tre fjärdedelar av det kommer från ett enda beslut: att binda på fem år hösten 2021, strax innan räntechocken slog till.
Med sämsta tänkbara tajming hade samma hushåll i stället fått betala närmare 360 000 kronor extra. Skillnaden i räntekostnader blir alltså nästan 600 000 kronor för samma lån.
– Allt handlar om tajming. Och ju längre bindningstid desto svårare är det att pricka rätt. Det är därför inget jag skulle rekommendera, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.
Vilka år har det lönat sig att binda räntan?
Det har lönat sig mest att binda räntan 2019–2022, och allra mest 2021. Femåriga bindningar som startade 2021 gav i snitt 36 000 kronor per år i lägre räntekostnader för ett bolån på 2 miljoner kronor. Sämst har femåriga bindningar från 2010–2014 och ettåriga bindningar från 2008 gått. Bindningar på två och tre år som startade 2023, nära räntetoppen, har också blivit dyrare än rörlig ränta.
Så mycket har det lönat sig att binda – år för år:
Startår | 1 år | 2 år | 3 år | 5 år |
2005 | +1 800 kr | – | – | – |
2006 | +1 000 kr | – | – | – |
2007 | +5 400 kr | – | – | – |
2008 | −21 000 kr | – | – | – |
2009 | −3 600 kr | – | – | – |
2010 | +12 600 kr | – | – | −22 000 kr |
2011 | +5 800 kr | – | – | −40 400 kr |
2012 | −5 800 kr | – | – | −29 000 kr |
2013 | −1 600 kr | – | – | −26 400 kr |
2014 | −2 400 kr | −5 600 kr | −6 800 kr | −23 000 kr |
2015 | +200 kr | −1 800 kr | −2 400 kr | −8 800 kr |
2016 | −200 kr | −800 kr | −2 000 kr | −8 600 kr |
2017 | −200 kr | +400 kr | −1 400 kr | −6 400 kr |
2018 | +400 kr | +1 000 kr | −1 000 kr | −600 kr |
2019 | +2 400 kr | +2 400 kr | +1 400 kr | +17 200 kr |
2020 | +2 200 kr | +3 000 kr | +13 000 kr | +29 400 kr |
2021 | +5 400 kr | +22 200 kr | +35 800 kr | +36 000 kr |
2022 | +11 800 kr | +19 000 kr | +16 800 kr | – |
2023 | +3 800 kr | −3 600 kr | −4 600 kr | – |
2024 | +800 kr | −4 800 kr | – | – |
2025 | ±0 kr | – | – | – |
Genomsnittlig vinst (+) eller förlust (−) per år för ett bolån på 2 miljoner kronor, för lån som bundits under respektive år, jämfört med rörlig ränta under samma period. – = SCB-statistik saknas eller bindningstiden har ännu inte löpt ut. Första och sista året för varje bindningstid omfattar inte alla tolv månader. Källa: Zmarta/SCB
Har det lönat sig att alltid binda om räntan?
Ja, på ett till tre år, men inte på fem år. Zmarta har också räknat på hushåll som binder om på samma bindningstid varje gång bindningen löper ut. De hushåll som alltid har valt ettårsräntan har sedan 2005 tjänat 800 kronor per år, för ett snittlån på 2 miljoner kronor. Det motsvarar drygt 17 000 kronor under perioden, före ränteavdrag.
Hushåll som i stället har bundit om på två år har i snitt sparat drygt 2 800 kronor per år jämfört med rörligt, nästan 34 000 kronor under mätperioden. De som valt treåringen har i snitt sparat runt 6 400 kronor per år, eller drygt 76 000 kronor totalt. Beroende på startmånad varierar treårsbindarens besparing från knappt 9 000 till drygt 131 000 kronor.
Det är däremot ombytta roller när det gäller fem års bindningstid. Den har endast slagit rörligt i 3 av 14 fall. I snitt har det kostat drygt 3 000 kronor mer per år för hushåll att binda om på fem år. Sedan statistiken började samlas in 2010 innebär det en förlust på drygt 46 000 kronor.
– Oväntat ofta har det faktiskt lönat sig att binda, men främst på kortare bindningstider än fem år. Hur det har sett ut historiskt är däremot inget facit för hur det blir framöver, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta.
Så har det gått för den som alltid binder:
Strategi | Period | Sparat (+) eller förlorat (−) per år* | Totalt under perioden* | Billigare än rörligt** |
Alltid 1 år | sep 2005–sep 2026 | +800 kr | +17 000 kr | 8 av 12 |
Alltid 2 år | 12 år från nov 2014 (6 bindningar) | +2 800 kr | +33 800 kr | 12 av 12 |
Alltid 3 år | 12 år från nov 2014 (4 bindningar) | +6 400 kr | +76 500 kr | 12 av 12 |
Alltid 5 år | 15 år från sep 2010 (3 bindningar) | −3 100 kr | −46 300 kr | 3 av 14 |
*För ett bolån på 2 miljoner kronor jämfört med rörlig ränta (3 mån), före ränteavdrag. Bindningen förnyas till den då gällande räntan varje gång den löper ut.
**Antal startmånader där strategin blev billigare än rörlig ränta. Källa: Zmarta/SCB
Hur mycket dyrare är det att binda räntan i dag?
I september 2026 var det mellan 0,33 och 0,88 procentenheter dyrare att binda bolåneräntan än att ha rörlig ränta, enligt SCB:s statistik över nya bolån. För ett bolån på 2 miljoner kronor motsvarar det mellan 6 600 och 17 600 kronor mer per år, om den rörliga räntan ligger kvar på septembernivån.
Samtidigt binder allt fler. Andelen nya bolån med rörlig ränta sjönk från nästan 87 procent i somras till 77 procent i september 2026, enligt SCB. Riksbanken lämnar sitt nästa räntebesked den 4 november 2026.
Så mycket dyrare är det att binda i dag:
Bindningstid | Ränta nya lån, sep 2026 | Skillnad mot rörligt | Extra kostnad per år* |
Rörligt (3 mån) | 2,72% | – | – |
1 år | 3,04% | +0,33 | 6 600 kr |
2 år | 3,37% | +0,65 | 13 000 kr |
3 år | 3,36% | +0,65 | 13 000 kr |
5 år | 3,60% | +0,88 | 17 600 kr |
*Bolån på 2 miljoner kronor, om den rörliga räntan ligger kvar på septembernivån. Skillnad i procentenheter. Källa: Zmarta/SCB
Så har Zmarta räknat
Zmarta har utgått från SCB:s statistik över genomsnittliga räntor på nya och omförhandlade bolån till hushåll, efter ursprunglig räntebindningstid. Den bundna räntan för varje startmånad gäller under hela bindningstiden och jämförs med ett rörligt lån (3 mån) vars ränta ändras fyra gånger per år. Enskilda bindningar ingår bara om bindningstiden hunnit löpa ut. Den som alltid binder om förnyar till den då gällande räntan. Statistiken för bundna räntor på 1 år finns från 2005. För 2 och 3 år finns statistik från 2014 och för 5 år från 2010. Alla belopp avser ett bolån på 2 miljoner kronor, före ränteavdrag och utan hänsyn till amortering. Källor: SCB, Riksbanken och Zmarta.
Vanliga frågor
Lönar det sig att binda räntan nu?
Ingen vet säkert hur räntan utvecklas. I september 2026 var snitträntan för nya bolån 2,72 procent med rörlig ränta och mellan 3,04 och 3,60 procent med ett till fem års bindningstid, enligt SCB. Att binda kostar alltså mer från start, för ett bolån på 2 miljoner kronor mellan 6 600 och 17 600 kronor mer per år. För att bindningen ska löna sig måste den rörliga räntan stiga mer än vad marknaden redan räknar med. Historiskt har det lönat sig att binda på ett eller två år i cirka 60 procent av fallen, men på fem år bara i 29 procent. Oavsett val lönar det sig att jämföra bankernas räntor.
Hur ofta har det lönat sig att binda räntan på fem år?
Att binda bolåneräntan på fem år har varit billigare än rörlig ränta i 29 procent av fallen, 39 av 134 bindningar som startade mellan september 2010 och oktober 2021, enligt jämförelsetjänsten Zmartas genomgång av SCB:s statistik. I snitt har femårsbindningen kostat 6 600 kronor mer per år än rörlig ränta för ett bolån på 2 miljoner kronor. Undantaget är bindningar som gjordes 2019–2021. Den som band på fem år i oktober 2021 fick 1,38 procent i ränta, medan den rörliga räntan i snitt låg på 3,27 procent de följande fem åren.
Vad är skillnaden mellan bunden och rörlig bolåneränta?
Med rörlig bolåneränta, i praktiken tre månaders bindningstid, ändras räntan fyra gånger per år och följer marknadsräntorna och Riksbankens styrränta. Med bunden ränta låser du räntan under en bestämd tid, till exempel ett, två, tre eller fem år. Bunden ränta ger förutsägbara räntekostnader men är oftast dyrare från start, och den som vill lösa lånet i förtid kan behöva betala ränteskillnadsersättning till banken. Rörlig ränta är oftast billigare från start, men räntekostnaden kan stiga snabbt om räntorna går upp.
Varför binder allt fler bolåneräntan hösten 2026?
Andelen nya bolån med rörlig ränta sjönk från nästan 87 procent i somras till 77 procent i september 2026, enligt SCB. Andelen som binder räntan har alltså ökat med cirka 10 procentenheter inför Riksbankens räntebesked den 4 november 2026. Att binda räntan skyddar mot räntehöjningar under bindningstiden, men det kostar mer från start. I september 2026 var den femåriga snitträntan för nya bolån 0,88 procentenheter högre än den rörliga. För att bindningen ska löna sig måste räntan stiga mer än vad marknaden redan räknar med.
Om Zmarta
Zmarta är en svensk jämförelsetjänst för privatekonomi som grundades 1999. Via Zmarta kan konsumenter jämföra räntor från flera banker. Zmarta ägs av norska Axo Group, ett nordiskt fintechbolag med verksamhet i Sverige, Norge, Danmark och Finland. I gruppen ingår även privatekonomitjänsten uScore samt jämförelsetjänsterna Elskling för el och Insplanet för försäkringar.
