Stibor

Vad är Stibor?

Stibor (Stockholm Interbank Offered Rate) är en referensränta som visar den genomsnittliga ränta till vilken svenska banker är beredda att låna ut pengar till varandra utan säkerhet. Stibor används som utgångspunkt när banker prissätter en rad lån och finansiella avtal, och den påverkar därför indirekt den ränta du som konsument möter. Sedan 2023 administreras och beräknas Stibor av Swedish Financial Benchmark Facility (SFBF).

Stibor fungerar som ett tempmätare på bankernas upplåningskostnad. Stiger Stibor blir det dyrare för bankerna att låna, vilket tenderar att pressa upp räntorna även för hushåll och företag.

Hur påverkar Stibor räntan på mitt lån?

Stibor är ofta en av de komponenter som ligger bakom bankens egen upplåningskostnad, särskilt för lån med rörlig ränta. När Stibor stiger ökar bankernas kostnad för att finansiera sin utlåning, och det kan leda till högre räntor för låntagare. På så sätt kan Stibor påverka din rörliga ränta, även om varje bank också lägger på en egen marginal utifrån din ekonomi.

Vad är skillnaden mellan Stibor och styrräntan?

Styrräntan sätts av Riksbanken och är det viktigaste penningpolitiska verktyget. Stibor är en marknadsränta som speglar vad bankerna faktiskt lånar av varandra till. De två hänger ihop – styrräntan påverkar Stibor – men de är inte samma sak. Styrräntan är ett politiskt beslut, medan Stibor bestäms av förhållandena på interbankmarknaden.

Påverkar Stibor mitt privatlån?

För ett privatlån sätts räntan individuellt utifrån din kreditprövning, men bankens allmänna upplåningskostnad – som Stibor är en del av – påverkar räntenivåerna över tid. När det allmänna ränteläget stiger tenderar även privatlåneräntorna att göra det. När du jämför lån ser du vilken ränta varje långivare erbjuder just dig i det aktuella läget.

Vanliga frågor om Stibor

  • Vem bestämmer Stibor?
  • Vilka löptider finns för Stibor?
  • Är Stibor samma sak som min bolåneränta?
  • Hur ofta ändras Stibor?

Senast uppdaterad: 12 augusti 2026