Inkomstbasbelopp

Inkomstbasbelopp är en beräkning som görs av Pensionsmyndigheten och slås fast av regeringen. Beloppet används för att beräkna den högsta pensionsgrundande inkomsten och ska spegla inkomstutvecklingen i Sverige. År 2018 ligger basbeloppet på 62 500 kronor men siffran justeras årligen. Det aktuella beloppet framgår alltid på Pensionsmyndighetens webbplats. För att beräkna taket för den pensionsgrundande inkomsten multipliceras beloppet med 7,5. Inkomster utöver detta är alltså inte pensionsgrundande och kommer inte att påverka inkomsttagarens allmänna pension. Inkomstbasbeloppet ska inte blandas ihop med prisbaspeloppet, som är en annan beräkning med snarlikt namn som visar prisutvecklingen i samhället. Fram till 2001 användes prisbasbeloppet för att beräkna taket för pensionsavsättningarna, men detta system togs bort 2001 då inkomstbasbeloppet infördes istället. När uttrycket "basbeloppet" förekommer i tal eller skrift är det dock fortfarande oftast prisbasbeloppet som menas, inte inkomstbasbeloppet.

Hur beräknas inkomstbasbeloppet?

Inkomstbasbeloppet ska spegla inkomstindex, det vill säga, inkomstutvecklingen för personer mellan 16–64 år i Sverige. Beloppet räknas årligen om genom att inkomstbasbeloppet från 2005, vilket uppgick till 43 313 kronor, multipliceras med kvoten mellan inkomstindex för gällande år och inkomstindex för 2005. Summan av beräkningen avrundas alltid till närmaste hela hundratal. Hur denna beräkning ska göras är reglerat i Socialförsäkringsbalken kapitel 58, paragraf 27 och ges i uppdrag till Pensionsmyndigheten av regeringen. Det är dock flera myndigheter och institut involverade.

Beräkningen för inkomstindex, som ligger till grund för inkomstbasbeloppet, baseras nämligen i sin tur på hur Konjunkturinstitutet beräknar att intäkterna har utvecklats under de senaste åren för att få fram siffran för det kommande året. För att beräkna inkomstindex för 2018 används alltså Konjunkturinstitutets prognos för inkomstutvecklingen från 2016 och 2017. Den allmänna konjunkturen kommer också att väga in i beräkningen. När inkomstindex är fastslaget blir det sedan denna summa som blir grunden för beräkningen av inkomstbasbeloppet enligt beskrivningen i föregående stycke.

Inkomstbasbeloppets påverkan på pensionen

Inkomstbasbeloppet påverkar främst den pensionsgrundande inkomsten (PGI). Intjänade belopp som överstiger 7,5 gånger inkomstbasbeloppet kommer inte att vara pensionsgrundande. Till den pensionsgrundande inkomsten räknas framför allt intäkter i form av lön och andra skattepliktiga förmåner som bil och kost, men också arvoden för till exempel styrelseuppdrag. Intäkterna som förvärvas genom företagsverksamhet, till exempel överskottet i Enskild firma, räknas också in liksom sjukpenning, aktivitetsersättning och föräldrapenning. Intäkter som däremot inte räknas in är bland annat räntor och intäkter från bostadsförsäljningar och dylikt. Inte heller pension eller socialbidrag räknas in.

För personer som vet med sig att de har pensionsgrundande inkomster, efter eventuella avdrag för till exempel tjänsteresor eller dylikt, som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp är det ännu mer viktigt med ett privat pensionssparande om den nuvarande inkomstnivån vill behållas även efter pensionen. Pensionsgrundande inkomst beräknas bara för personer som är födda efter 1937 och oftast är underlaget den information om inkomst och andra förmåner som skickas in till Skatteverket via deklarationen. Eftersom inkomstbasbeloppet förändras årligen är det viktigt att följa med utvecklingen för att hålla koll på pensionsavsättningarna.