Starkare privatekonomi

5 sätt för en starkare privatekonomi – tips på hur du får pengarna i hushållskassan att räcka längre

2020-09-17

Varje månad försvinner många kronor hos svenskarna till höga räntor, dyra elavtal, och spridda smålån. Beräkningar som Zmarta har gjort visar att ett svenskt hushåll i genomsnitt kan spara cirka 40 000 kronor** per år i minskade hushållsrelaterade kostnader.

Trenden är tydlig, allt fler ser över möjligheterna till att spara pengar och stärka upp sin ekonomiska situation genom att samla sina smålån.

Arbetslösheten i Sverige ligger nu på över 8,8% och skulle vi gå mot en lågkonjunktur är det klokt att inte sitta på flera dyra smålån. Genom att samla dina lån kan du snabbt få en månatlig kostnadsbesparing. Risken finns annars att du betalar alldeles för mycket.

Så spar du pengar genom Zmarta

Så får du mer pengar över:

1. Samla dina privatlån och förhandla dig till en bättre ränta Många svenskar sitter idag på en rad smålån med olika höga räntor som bara blir dyrt. Samla istället dina lån i ett större lån så kan räntan oftast bli mycket lägre och dina totala månadskostnader lägre likaså, vi måste bara bli bättre på att förhandla. Det kan man spara många tusenlappar på. Låna pengar smart genom att jämföra långivare. När du jämför långivare får du en överblick över vilket lån som gynnar dig mest ekonomiskt. Ju lägre ränta du betalar, desto mer pengar i fickan.

2. Utmana ditt bolån – det är inte alltid din bank som kan erbjuda dig det bästa Trots ett exceptionellt lågt ränteläge är det fortfarande alldeles för många bolånetagare som har en för hög ränta, jämfört med snittet. Kreditgivarnas ”listräntor” och deras ”snitträntor” skiljer sig avsevärt åt. Gör därför en ordentlig research för att få det bästa lånet. Jämför din befintliga bank med andra för att säkra en konkurrenskraftig ränta på ditt bolån.

3. Se över elavtal och försäkringar – spara i genomsnitt 1800 kr/år En stor del av månadskostnaden är alla tjänster vi har för att driva runt vårt hushåll. Det kan till exempel handla om ditt elavtal eller olika typer av försäkringar. Många gånger är det avtal som är lätta att hitta billigare alternativ och det är snabbt gjort att genomföra ett byte.

Det finns en uppsjö av olika elavtal, men det vanligaste är ett avtal med fast eller rörligt elpris. Viktigast är att du gör ett aktivt val utifrån vad du föredrar. Man kan jämföra det lite med bolån: med en rörlig ränta tar man en lite större risk men har goda möjligheter att spara pengar om räntan är låg. Väljer man istället ett fast avtal hamnar risken hos elhandlaren. Då blir lite dyrare för dig som kund, men du får en större trygghet med samma pris.

Gällande försäkringar finns också stora skillnader i pris på samma pryl och ägare, men hos olika försäkringsbolag. Vissa bolag har en uttalad strategi att rikta in sig på ”lågprisobjekt” och då kan de hålla lägre priser inom det segmentet än de bolag som riktar sig till en bredare målgrupp. Se över vad du behöver försäkra och utvärdera sedan bästa partner för dig och din situation.

4. Börja månadsspara Med minskade kostnader kommer du få mer pengarna över i plånboken. När du har sparat in på alla kostnader kanske det till och med finns pengar över. Det är osäkra tider vi lever i just nu så en månadssparande kan ge dig en nödvändig buffert Hur mycket pengar är det rimligt att sätta av i månaden? Skapa ett automatiskt sparande där det dras efter din lön varje månad till ett separat konto innan du hinner börja konsumera dem.

5. Investera och få pengarna att växa Att ha pengar på ett sparkonto kan vara smart om oförutsedda kostnader dyker upp eller om du i närtid ska använda pengarna till renovering, bröllop eller bostadsköp till exempel. Dock är det klokt att låta en del av pengarna få möjlighet att växa över tid. Dela därför upp ditt sparande i flera delar: en del som kan ligga orörligt på ett sparkonto för att finnas nära till hands i närtid, och fundera sedan på vilken tidshorisont ditt övriga sparande är aktuellt för. Är det till exempel aktuellt att ha ditt sparande tillgängligt om 5 år, eller har du en längre sparhorisont på 10 år eller mer?

*Källa: Arbetskraftsundersökningen (AKU), SCB, augusti 2020. **Baserat på beräkningar gjorda på Zmartas jämförelsetjänster samt extern statistik.