Buffertsparande - så mycket bör du ha lagt undan
Som ung singel i hyreslägenhet är inte behovet av buffertsparande lika stort som för en barnfamilj med bil och hus. Med det sagt behöver alla ha en buffert, det är din egen försäkring när något går fel.
När du har byggt ett buffertsparande som passar din livssituation och ekonomi så kan du känna dig tryggare. Oförutsägbara utgifter kan drabba för oss alla och då är det tufft att behöva ta från månadslönen, i vissa fall kanske det inte ens räcker. Vi kommer prata om hur mycket du bör ha sparat, vad skillnaden är mellan buffertsparande och målsparande och var du ska spara din buffert.
Vad innebär buffertsparande och varför ska man ha en buffert?
Buffertsparande är pengar du lägger undan men har lätt att få tag i om något händer som kostar lite extra. Du kan se det som att ju mer ansvar och omkostnader du har i ditt liv, desto större buffert behöver du.
SBAB frågade 1 000 personer om deras buffertsparande och kom fram till att gruppen 18-22-åringar var sämst på att ha en buffert. Där har 64 % en buffert medan övriga, äldre grupper har i snitt 75 % en buffert. I genomsnitt sparar vi 41 % mer i Sverige 2024 än vi gjorde 2023. Vårt tips är att lägga lite mer av det sparandet i din buffert, så du kan känna dig tryggare den dagen inflationen höjs igen.
Så stor buffert bör du ha - mätt i månadslöner
Förhoppningsvis lever du redan inom din inkomst, du har alltså inte mer utgifter per månad än du har råd med. När man pratar om buffert brukar man nämna just månadsinkomst som ett mått, kanske har du hört 3 eller 6 månader. Det är bra att ha en buffert på 6 månader men för många kanske det räcker med 2-4 månader och att istället investera i annat sparande.
Vad du ska ha sparat beror på vad du har för inkomst, om du delar ditt liv med någon som har en inkomst och om du har ansvar för andra personer, till exempel barn utan egen inkomst.
Höj din buffert om du:
Skaffar barn
Köper en bostad
Köper en bil
Skaffar ett husdjur
Anledning är att särskilt de här sakerna kan plötsligt kosta dig mycket. Lacken på bilen kan behöva fixas, hunden kanske äter något giftigt och måste opereras, taket på huset läcker och du måste renovera.
Något annat som du behöver ha koll på för att ha rätt storlek på din buffert är dina utgifter och vad du har kvar efter räkningarna är betalda. Om du vet att du ofta har bra med pengar kvar efter att ha betalat räkningar behöver du kanske inte ha en lika stor som om du har stora utgifter.
Räkneexempel:
| 3 mån buffert | 6 mån buffert |
Bruttoinkomst | 35 000 | 26 000 |
Fasta utgifter | 10 000 | 10 000 |
Rörliga utgifter | 7 000 | 12 000 |
Buffert | 3 x 17 000 = 51 000 | 6 x 22 000 = 132 000 |
I det exemplet med 3 månaders-buffert är nästan hälften av lönen kvar efter utgifterna är betalda. Det visar att personen har ganska mycket extra att spara och kan ta av det om något händer, därför behövs inte mer än 3 månaders-buffert, det kanske till och med räcker med 1-2 månader om personen inte bor i hus och har barn.
I det andra exemplet är det en person med 4 000 kvar per månad efter att utgifter är betalda. Då kan det vara bra att lägga majoriteten av det på en buffert och bygga upp den ordentligt innan man börjar spara det till annat. Kanske är det svårt att spara till en 6 månaders-buffert, men om man inte har mycket att röra sig med och plötsligt blir arbetslös så kan det bli svårt ekonomiskt. Det kan även vara bra för personen att se över sina rörliga utgifter och eventuellt dra ner på dem lite.
Buffert när jobbet är osäkert
Om du skulle bli arbetslös är det bra att ha en buffert. Räkna ut dina månadskostnader och spara ihop så du klarar dig i ett några månader om du skulle vara utan inkomst. Här kan din anställningsform spela in, om du har en osäker anställning eller är frilansare kan du behöva en större buffert.
Var ska jag buffertspara; sparkonto eller ISK?
När du börjar spara eller om du har ett mindre buffertsparande är det bra att ha pengarna lättillgängliga på ett sparkonto. Pengar du placerar i din buffert bör du inte se som en investering som ska växa, utan en trygghet att ha nära tillhands. Ett sparkonto för buffetsparande bör ha insättningsgaranti, ränta och fria uttag. Det gör sparandet riskfritt, pengarna växer en del utan att du investerar dem och du kan ta ut pengar vid behov utan extra kostnader.
Om du har byggt en bra buffert och känner att du kan ta lite större risk skulle du kunna placera delar av din buffert i fonder med låg avgift, exempelvis genom ett investeringssparkonto (ISK). Då har du en tillräckligt stor buffert på ett sparkonto med fria uttag när något akut händer, samtidigt som du låter delar av bufferten ha möjlighet att växa i en fond. Med ISK betalar du en årlig schablonskatt istället för att betala skatt på eventuell vinst.
Skillnaden mellan buffertsparande och målsparande
Buffertsparande
Målet är att du ska ha flera olika typer av sparanden, men just buffertsparande är extra viktigt. Spara ihop till en bra buffert innan du sparar till något annat. En buffert handlar mycket om säkerhet och trygghet. Det är pengar som ska vara redo för att användas när något akut händer. Låtsas att bufferten inte finns när du inte behöver den, ta inte från den för att gå ut på restaurang eller köpa nya kläder. Kom ihåg att fylla på buffertsparandet om du behöver använda det och lägg in mer i sparandet om din livssituation ändras och du har ett större behov av en buffert.
Målsparande
Målsparande kan vara till något stort, som en bil, ett hus eller pension, eller till något mindre som en resa eller en ny mobiltelefon. Att ha mål med ditt sparande kan göra det enklare att faktiskt spara, tänk på det som du så gärna vill ha varje gång du väljer att spara istället för att spendera. Börja spara för mål så tidigt som möjligt, försök att även under tuffa tider spara något litet. Målsparande är viktigt, om dina mål är på några års sikt kan det vara klokt att investera så att pengarna har en chans att växa. Kom ihåg att ha din buffert på plats innan allt sparande går till framtida mål.
Var beredd om samhället hamnar i kris
Kom ihåg att det inte bara är din egen situation, inkomst och utgifter som borde påverka din buffert, i en samhällelig kris kan en särskild buffert vara avgörande. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, rekommenderar att ha konton i olika banker och kontanter i små valörer för att kunna handla om digitala lösningar ligger nere. Bygg en liten buffert med kontanter hemma för att ha om din bank får problem, bankomater är ur funktion eller om kortläsare i affärer inte fungerar.
Buffertspara för det okända
Det är svårt att veta vad som händer i framtiden. Spara pengar för olika syften men se till att din buffert är stabil och anpassad efter vad dina behov skulle vara om du hamnar i kris. Ha som vana att se över dina utgifter och kom ihåg att fylla på bufferten om du behöver ta pengar från den.
