Så stora ränteutgifter hade vi under 2024
Antalet svenskar som slår i taket för fullt ränteavdrag har mer än femfaldigats på två år. Under 2024 uppgick antalet till drygt 570 000 personer, vilket är nytt rekord. Det leder i sin tur till att statens kostnader för ränteavdragen rusar till en ny toppnivå. Det visar statistik som jämförelsetjänsten Zmarta har tagit del av.
Trots att Riksbanken började sänka styrräntan i maj 2024 ökade snitträntan för de svenska hushållens bolån med närmare 0,5 procentenheter till 4,0 procent, jämfört med året innan. Hushållens totala ränteutgifter ökade också till närmare 256 miljarder kronor (210 Mdr). På två år har hushållens ränteutgifter mer än fördubblats, visar en genomgång som Zmarta har gjort av Skatteverkets statistik.
Dubbelsmäll för belånade hushåll
De ökade ränteutgifterna ledde i sin tur till att rekordmånga 573 000 personer slog i taket för fullt ränteavdrag. Det är en ökning med närmare 42 procent jämfört med året innan och närmare 430 procent fler än 2022. Taket för fullt ränteavdrag (30%) går vid ränteutgifter på 100 000 kronor under ett kalenderår. På summor däröver minskar ränteavdraget till 21 procent.
– Det blir som en dubbelsmäll för hushåll med stora lån, som både har fått se sina räntor skjuta i höjden samtidigt som de fått ett lägre ränteavdrag. Det här visar att vikten av att jämföra räntor blivit än viktigare. Några få punkters lägre ränta kan ge många tusenlappar i slutänden, säger Charlie Tideman, hushållsekonom på Zmarta.
Män har störst ränteutgifter
Sammanlagt har drygt 5,7 miljoner svenskar haft utgifter för räntor under 2024. Av dem har en av tio slagit i taket för fullt ränteavdrag. Majoriteten av de här personerna är män (58%). Männen har också haft högre ränteutgifter än kvinnor under det gångna året – drygt 47 200 kronor i genomsnitt jämfört med ett snitt på under 41 600 kronor för kvinnorna.
Rekordsmäll för staten
De rekordstora ränteutgifterna för 2024 innebär också en rekordsmäll för staten. Enligt beräkningar som Zmarta har gjort så uppgår statens kostnad för ränteavdragen till drygt 72 miljarder kronor. Därmed väntar ett pengaregn över alla hushåll med bolån i samband med skatteåterbäringen i april och juni. Men redan nästa år väntas statens kostnader för ränteavdrag minska drastiskt. Det beror på lägre utgifter för räntor, men även på minskade ränteavdrag för lån utan säkerhet. Från och med 1 januari i år har ränteavdragen för de här lånen sänkts från 30 till 15 procent för att därefter försvinna helt 2026.
