Hitta lägst ränta

Bra att veta när du lånar pengar

• Allt om återbetalning

  Gör en budget

  Snälla, sluta inte läsa redan! Ordet ”budget” kanske inte är så spexigt precis, men denna punkt är den absolut viktigaste när vi snackar återbetalning och en förutsättning för att du ska kunna ta kontroll över din ekonomi. En budget behöver inte vara så avancerad utan handlar väldigt enkelt uttryckt om plus och minus, dina utgifter får aldrig överstiga dina intäkter. Kolla in vår superenkla budgetguide om du vill få en massa bra tips om hur du kan sätta upp en budget så snabbt och enkelt som möjligt.

  Betala av lån med hög ränta först

  Små lån med hög ränta ska alltid betalas av före större lån med lägre ränta. Det är också bra att du samlar dina lån. Med ett större lån istället för flera små slipper du aviavgifter och uppläggningsuppgifter för varje enskilt lån och får oftast en lägre ränta.

  Se över återkommande utgifter

  Finns det något du kan skära ner på? Kanske var det längesen du ens funderade på ditt elavtal och du kanske till och med har dålig koll på vilket elbolag du har. En bra konsument är en påläst konsument och en påläst konsument sparar pengar. Elavtal och hemförsäkring är återkommande utgifter som du varje år kan spara tusenlappar på genom att byta.

  Boendet är också en stor utgiftspost i de flesta hushåll. Hur bor du idag? Kanske skulle det funka lika bra med ett mindre och billigare boende? Ett alternativ om du har gott om plats är att prova på att ha en inneboende under en period. Råkar du dessutom bo i du en studentstad är detta enkelt fixat och du kan prova det här med att ha en trevlig rumskompis en enda termin för att se om det passar dig.

  Stäng

• Vad är kreditscoring?

  Kreditscoring är ett poängsystem som används av banker och andra långivare för att bedöma hur kreditvärdig en person är. Men nu tar vi det från början. När du ansöker om lån hos banker och andra långivare tas en kreditupplysning för att bedöma din betalningsförmåga.

  För att göra låneprocessen enklare för de som lånar ut pengar har ett poängsystem tagits fram – kreditscoring. Det är helt enkelt ett verktyg som hjälper långivare att snabbt kunna avgöra om det ska bevilja dig det där lånet. Kreditscoring görs av kreditupplysningsföretagen.

  Din kreditscore bestäms utifrån samma uppgifter som en vanlig kreditupplysning:

  • Ålder
  • Anställningsform
  • Inkomst
  • Inkomsthistorik
  • Civilstånd
  • Befintliga lån
  • Betalningsanmärkningar
  • Sparande
  • Fastighetsinnehav
  • Kreditförfrågningar
  • Aktiva krediter

  Långivaren sätter en viss poäng för varje punkt, sedan räknas allt ihop och man får ett totalvärde som kan användas för att besluta om du får låna pengar. Det är vanligt att poängen viktas, vilket betyder att vissa faktorer är viktigare än andra. Inkomst och inkomsthistorik brukar exempelvis ges större betydelse än exempelvis fastighetsinnehav.

  Oftast använder man en skala från ett till tio, där tio är högsta möjliga kreditvärdighet. Ibland används poängen istället för att räkna ut hur stor risk låntagaren löper att få en betalningsanmärkning inom 12 månader. Risken anges i procent och då är det bra med en så låg siffra som möjligt.

  För dig som kund spelar det alltså ingen roll om långivaren gör en kreditupplysning eller en kreditscoring. Syftet är detsamma – att bedöma din betalningsförmåga.

  Om kreditscoring:

  • Ger ett mått på hur kreditvärdig en person är.
  • Används av banker och andra långivare.
  • Utgår från samma uppgifter som en vanlig kreditupplysning

  Stäng

• Så här gör du en budget

  Vill du springa och gömma dig när någon nämner ordet ”budget”? Alla kan såklart inte älska siffror och ekonomiska kalkyler, men de flesta uppskattar den frihet som uppstår när man har full koll på sin privatekonomi. För det är exakt det budgetar handlar om – kontroll.
  Genom att hålla koll på hur mycket du drar in varje månad och hur mycket spenderar kan ditt liv bli lite enklare. Det tar ungefär en halvtimme (inklusive kaffepausen i halvlek) att sätta upp en bra budget och det skulle kunna vara den mest välinvesterade halvtimmen i hela ditt liv. Är du med? (snälla, säg ja! Du kommer inte att ångra det).

  Steg 1: Lista återkommande inkomstkällor

  Den första delen av budgeten fixar du på ett kick, det handlar helt enkelt om att lista varenda krona som rullar in varje månad.

  Exempelvis:

  • Lön
  • Studiebidrag
  • Föräldrapenning
  • Sjukpenning
  • Ersättning från a-kassa

  Ja, du fattar, allt ska med. Tänk på att också räkna in exempelvis barnbidrag. Allt som varje månad ger klirr i kassan ska med. Kom igen, det här är kul!

  Steg 2: Skilj på fasta och rörliga utgifter

  Dags för utgifterna…men vi som hade så trevligt?! Det är ingen idé att vi luras, nu blir det lite knepigare. Egentligen inte svårare, bara en smula jobbigare. Men ge inte upp nu, vi har faktiskt kommit nästan halvvägs (och då blir det fikapaus!).
  Det vanligaste är att man i en budget skiljer på fasta och rörliga utgifter. Fasta kostnader är boende, mat, el, försäkringar, mobilabonnemang, lån, avgift till fackförbund. Ta med precis allt du kan komma på. Rörliga kostnader kan exempelvis röra sig om fika, resor, restaurangbesök, kläder/prylar och frisörbesök.

  Tänk på:
  Många siffror har du säkert i huvudet, men du kan även behöva leta fram uppgifter för att få med allt. Kolla betalningsavier, bankapp, internetbank osv och kom ihåg att få med sånt som dras via autogiro. Nej, nu måste det väl ändå vara dags för den där fikapausen?!

  Steg 3: Ladda ner budgetmallen/få ner allt i en budget

  Strax i mål, redo för slutspurten? Lättast för dig blir det om du använder en fiffig budgetmall (den här tycker vi är enkel och bra: Budgetkalkylen och lägger in alla siffror så gör den resten av jobbet åt dig och du kan svart på vitt se var det finns plats för förändring. Det finns såklart även appar och andra mallar online som funkar precis lika bra och om du gillar du Excel bättre så är även det ett finfint hjälpmedel. Och såklart, med papper och penna kommer du hur långt som helst. Huvudsaken är alltså att du skriver ner allt. Plus, minus, är lika med. Tjoff, ganska tråkigt budgetarbete done!

  Äntligen i mål!

  Genom att lägga en ynka halvtimme på att sätta upp en budget har du skapat grunden för en god ekonomi som du kommer ha nytta av resten av livet. Bra jobbat!

  Stäng

• Ordlista med lånetermer

  Ibland slänger vi oss med ord som kan vara svåra att förstå för den som inte är insatt. En del termer förklarar vi direkt i texterna, men det kan finnas ord som behöver ett extra förtydligande. Här har du vår ordlista:

  Amortering

  Avbetalning på en skuld, exempelvis ett bolån.

  Aviavgift

  Kostnad för utskick av inbetalningsavi. Aviavgiften ska täcka kostnaden för långivarens administration kring avihanteringen.

  Betalningsanmärkning

  En anteckning hos ett kreditupplysningsföretag om att någon inte har skött sina betalningar. En betalningsanmärkning finns kvar i tre år, även om skulden betalas tidigare.

  Belåningsgrad

  Anger bolånets storlek i relation till bostadens marknadsvärde/pris.

  Blancolån

  Ett lån som kan tas utan säkerhet. Kallas även privatlån.

  Bottenlån

  Ett lån med bostaden som säkerhet, vilket innebär att den som lånar kan få lägre ränta. Bottenlånet utgör oftast cirka 85 procent av bostadens pris.

  Fast ränta

  Väljer du fast ränta hos banken kan du vara säker på att räntan är densamma under hela den avtalade perioden (bindningstiden). Kallas även bunden ränta.

  Handpenning

  Handpenning är den kontantinsats du betalar när du skriver på köpekontraktet. Det är alltså en förskottsbetalning på en del av bostadens totalsumma.

  Kreditgivare

  Företag som erbjuder lån. Banker är exempel på kreditgivare.

  Kreditupplysning

  En utförlig översikt över en persons ekonomi. En kreditupplysning kan innehålla information om en persons inkomster, fastighetsinnehav, eventuella betalningsanmärkningar, kreditförfrågningar, eventuellt skuldsaldo hos Kronofogden och aktiva krediter. Kreditupplysning används av bland annat av banker och andra långivare för att bedöma en persons betalningsförmåga.

  Köpeskilling

  Bostadens pris.

  Lånelöfte

  Ett förhandsbesked från banken som anger hur mycket du kan låna för att kunna köpa en bostad.

  Löptid

  Lånets löptid är tidsperioden från den dag du tar lånet till den dag lånet ska vara återbetalt. Kallas också återbetalningstid.

  Medsökande

  Ytterligare en låntagare på lånet. En medsökande har samma betalningsansvar som huvudlåntagaren.

  Pantbrev

  Dokument som används som säkerhet för ett bolån.

  Privatlån

  Ett lån som kan tas utan säkerhet. Kallas även blancolån.

  Rörlig ränta

  Justeras ständigt efter marknaden, vilket innebär att du som låntagare måste vara beredd på att räntan kan gå upp, vilket påverkar din ekonomi negativt.

  Skuldebrev

  Det avtal du skriver på när du lånar pengar hos banken. I avtalet framgår villkoren för lånet, exempelvis hur mycket du lånar och vilken ränta ni kommit överens om.

  Topplån

  En del banker och bolåneinstitut låter dig låna endast upp till 70-75 % av bostadens pris/värde. Resten av lånet blir ett så kallat topplån och fungerar egentligen som ett privatlån, du får därför betala högre ränta på topplånet än på den del av bolånet som är bottenlån. Därför är det bra att välja en hög amorteringstakt tills topplånet är betalt.

  Exempel: Om du vill köpa en bostad och har sparat ihop pengar till 15 % av bostaden pris, behöver du alltså låna 85 % av banken.

  Bottenlån: ca 75 % av bostadens pris/värde
  Din del: minst 15 % procent
  Topplån: resterande del

  Uppläggningsavgift

  En engångsavgift som en bank eller annan långivare kan ta ut när ett lån tecknas. Uppläggningsavgiften ska täcka kostnaden för det administrativa arbetet med att lägga upp ett lån.

  Återbetalningstid

  Den tid du har på dig att betala tillbaka ett lån. Kallas även löptid.

  Stäng