Räntan bestäms av långivaren utefter dina personliga förutsättningar och din privatekonomi. Du kan läsa mer om olika sorters räntor och hur de fungerar här. Sedan finns det några detaljer till att tänka på för att räkna ut hur höga räntekostnader du får, exempelvis skatteavdrag, eventuella ränterabatter, helkundsrabatter och löptiden på lånet.
Skatteavdrag, ränteavdrag, skattereduktion
Kärt barn har många namn. Skatteverket kallar det skattereduktion, medan det i folkmun oftast kallas skatteavdrag eller ränteavdrag. Skatteavdraget innebär att staten ger dig en rabatt på räntan du betalar för dina lån. Du kan få ett ränteavdrag på alla lån utom studielån, så länge räntan är högre än dina kapitalinkomster, exempelvis från aktieutdelningar eller räntor på sparande.
Skatteavdraget innebär att du får göra ett avdrag i din deklaration för den ränta du betalar. Avdraget är på 30 % upp till 100 000 kronor, och 21 % på det som överstiger 100 000 kronor.
Om du exempelvis betalar en ränta på 5000 kronor i månaden blir det totalt 60 000 kronor om året. Du kan då göra ett avdrag på 18 000 kronor (30 % av 60 000 kronor). Avdraget görs i din deklaration, och oftast är alla uppgifter förifyllda så att du bara behöver godkänna din deklaration för att få skattereduktionen.
Ränteavdraget innebär alltså att din totala kostnad för bolånet blir något lägre än kalkylen amortering + ränta. Det blir snarare amortering + ränta – ränteavdrag. Observera dock att många banker och långivare anger sina räntor efter uträknat skatteavdrag, så det gäller att hålla tungan rätt i mun när man jämför, och läsa det finstilta. Anges räntan med eller utan skatteavdrag? Så länge du har koll på det kan du räkna ut kostnaden för ditt bolån.